Aftonbladet – 20 juli 1841, sida 3

Alollenas sommarvind. Man ucCK Ju da Sc nUuFru .Ivida de båda partiernas förhållande icke dest I mindre förblef detsamma, huruvida de förra fort iforo i sitt ogillande, sin opposition och sit I misstroende, och de sednare i sitt devuemang IMan måste verkligen förundra sig öfver, att dettz Imedel aldrig, ens på prof, blifvit begagnadt. Skullc Ivi mot förmodan lyckas att föranleda ett sådan försök, äro vi förvissade om att dermed mera skulle uträttas, än med hvad vi och alla verl dens tänkare, alla fosterlandets patrioter hittills sagt eller framdeles kunna säga och bevisa. BOKHANDELS-BULLETIN. i FREY, Tidskrift för Vetenskap och Eonst. (Slut från gårdagsbl.) I Freys redogörelse för Vetenskaps-Akademiens Handlingar har man egeatligen. blott ett register. likväl har Doc. Ångström gilvit ett räsonnemang öfver Prof. Ad. Svanbergs afhandling om fluiders rörelse. Hr A. skrifver Lagerheim, men menar väl Lagerhjelm? Han tadlar en liten ofullständighet i Rudbergs biografi 0. s. Vv. — Annu kortare affårdas Arsberättelserna af Berzelius och Wrede. ,Deremoti måste vi skänka vårt hela bifall åt ÅÄngströms rec. af Ehrenstams mekanik. Anmärkningarne synas grundade och äro så mycket beklagligare som hon ai handskrift varit begagnad vid undervisningen till sjöofficersexamen.a För långt tyckes likväl Hr ÅA. drifva strängheten, då han ej ursäktar förf. för det han låter atyngdens direktion gå genom jordens medelpunkt. — Likaledes är Doc. Ekmans anmäl. af Nordvalls Geometri för Apologistskolor väl skrifven. Han bevisar bokens fel. — Docent. Malmsten (primus vid 539 års promotion) söger, att Baron Wrede behagat skrifva ett förorda till öfvers. af Bourdons Eqvationsteori, samt att asåväl Wredes som författarens namn göra vidare yttrande öfverflödigt. Detta sätt att gifva sitt omdöme om boken synes oss imedlertid icke fullt grundligt. Vår verldsberömde botaniker har anmält Wikströms Stockholms-Flora. Detta kan kallas en anmälan och en kritik, och är ändå så kort! Det var skönt att i de ungas leder träffa denne ungdomlige, lärde och ädelsinte naturens älskling. Doc. Arrhenius möta vi nu på kritikens fält med Meyens Växtgeografi på sin tabula. Hr A. skrifver underhållande. Men huruvida han; har rätt i påståendet, att denna öfversättning bevittnar en allmärnare välvilja för Växtgeografien, är väl ovisst, tills afsättningen visat ett sådant förhållande. Meningen är förmodligen, att öfversättaren insett den allmännare välviljan och med företaget bevittnat sin öfvertygelse. Hr A. gör äfven full reda för Lundeqvists Handbok i Landtbruket, och har dervid serskildt gladt Ref. med den uppmaningen till Förf. att en annan gång äfven begagna cde högst intressanta facta öfver växternas näringsprocess, m. m. som man finner i Die organische Chemie in ihrer Anwend. auf Agricultur und Physiologi af Liebig (Braunschweig 1840); helst Ref. tror denna bok sjelf böra få en utmärkt anmälan äfven i Sverige. Vi komma nu till — nb — (Tornberg ?), som anmäler några Lexiker och Öhrlanders Franska språkets svårigheter. Han far strängt fram. I anledning af Ordbok i Franska, Eng., Tyska och Svenska språken, (efter Brockhauss edit.) cönskar han förläggaren af allt hjerta en bättre acbearbetare än den, som aflagt detta specimen, — i fall förläggaren utger den lofvade 2 delen. — Ref. kan ej gilla, att Hr — nh — icke gifvit ett ord till skäl för sin elaka ton mot Hr ÖOhrlander. Hvad slutligen angår Engelskt och Svenskt Handlexikon, sterotyperad upplaga, förutsättes nödvändigt, att det haft ett visst orisinal. Sedan säges, att det är cen af de få i Sverige stereotyperade böcker., Ref. har till och med ända hittills trott denna bok vara den allraförsta stercotyperade i Sverige; och månne han ej deruti har rätt, Hr bibliothekarie — nb —? Doc. Tham anmäler Thyselii Historiska Handlingar väl, utom i det besynnerliga påståendet, att bland strödda handlingar från äldre tid, hvilka Thyselius intagit, aåtskilliga rörande Södermanlands läroverk och angående tider och förhållanden, som väl ha sin märkvärdighet såsom bevis på en strid i våra dagar mellan ministerielt och biskopligt inflytande, just för denna betydelse för förhållanden, så nära vår tid, borde hafva förnekat dessa akter en plats i denna samling. (!!?) På ett annat ställe åter gör Hr Th. mot Geijer, som funnit Presteståndets betänkande 4620, på Gustaf Adolfs begäran, angående akademiers, skolors etc. reform, vara underligt och enfaldigt,, följande invändning: det —— AA — ———————E—-—-—-——--K—E—-—-——--—-—-—-————-EE—E—————-R-—-