Aftonbladet – 20 juli 1841, sida 2

ned tyenne tåg långsamt gled öfver floden, för att mottaga Bektadjin och hans följeslagare. Vid slottsporten steg denne af sin mulåsna, lemade Michaöl i tvenne svarta slafvars vård, sade lem sakta några ord och skyndade derefter till den delen af slottet, som beboddes af Khamco. För att komma dit måste man gå igenom ett långt galleri, uppfylldt med präktigt klädda palikarer, en hedersvakt, hvarmed Ali städse ville se sin mor omgifven. Deras blänkande vapen voro upphängda på väggarna. Färdiga till uppbrott vid minsta teeken, spelade somliga tärning, somliga sutto nedhukade på en lång med halm stoppad divan och rökte, några sofvo, liggande på sina tjocka kåepes, dem de utbredt på golfvet, under det andra omsorgsfullt skurade sina i silfverskidor förvarade sablar eller sina med perlemo rikt inlagda pistoler. I ett annat rum sågos spåmän, mager och häxmästare jemte några skrämda solbrända och magra zigenerskor klädda i tyger med blossande färger och prydda med gamla urblekta galoner. Aftonen förut hade Kkamco, genom en af dessa underliga nycker, som uppstå under feberyran, önskat att se dem utföra nägra af sina dansar; men som de voro hemma i Cormoovo, en by 2 mil ifrån Tebelen, sutto Albaneserne genast till häst, och 4 timmar derefter stodo Egyptens mörkhyade döttrar, dithemtade på soldaternes hästar, och afvaktade under bäfvan ytterligare befallning af Khamco, hvilken djupt försänkt i tankar ej mera ville se dem. Då Bektadjin bkunnit fram igenom denna hop, som trängdes och ängslades icke af deltagande för sin grymma herskarinna, utan emedan hvar och en oupphörligt fruktade att se sig föremål för någon blodig nyck af den förfärliga döende, kom han vidare till en förgård, der en lång med marmorkolonner prydd korridor vidtog, hvilken förde till yttre dörren af Khamcos våning, som vaktades af svarta Eunucker. Bektadjin klappade sakta på dörren; on af Khamcos qvinnor öppnade den, drog undan ett långt tapetförhänge, och frågade magern hvad han ville. — Reöajans barn är här. . . . Skall man begynna Eblis mysterier? — Icke ännu, — var det svar, slafvinnan återförde, hvarefter hon gick tillbaka in i rummet,