Aftonbladet – 15 juli 1841, sida 3

ON 9 UPM MIA MMO: BPESete istoria och allmänna karakter. (Forts. följer.) Y L TINÅGRA NÖDIGA ERINRINGAR ANG. UPP Å å BÖRDSMANNA BEFATTNINGARS RÄTT! UTÖFNING. Den som vet, i huru väsendtlig mån välstån det, krediten och ofta medborgares ekonomisk existens, i synnerhet i ett land med ett sådan i skalteväsende som vårt, beror på sältet för upp Ibördens och exekutionsverkets handhafvande Iskall säkert fästa sin uppmärksamhet vid nedan stående af en för Red. bekant Insändare me sakkännedom skrifna artikel i ämnet: ) Upptäckten af de i Westmanland och Hallanc I vid debiteringen och uppbörden af kronomedler Ibegångna bedrägerier har stegrat allmänna upp märksamheten till en synnerlig höjd och föranIledt undersökningar i alla rigtningar. Krono luppbördsböckerna infordras öfver allt, der så Idant icke redan skedt, för de sistförflutne 4( åren, och en del Länsstyrelser hafva sträckt si ina forskningar ända derhän, att Regementsskrif. varnes uppbörds-förvaltning blifvit sorgfällig! granskad i de delar, der rättigheten härtill vari dem förbehållen. Huru vidt dessa forskningar komma att sträcka sig till exekutionsväsendet, eller de medel, som Kronofogdarna, på grund af laga kraftvunna utslag, indrifva, är ännu icke kändt, men sannolikt är, att detta skulle blifva af största nytta. För att visa detta närmare torde följande kunna anföras: Det är, vid fordringars indrifvande, tili följd af utslag i skuldfordringsmål, exekutorns Oovilkorliga pligt, att för alla de utmätningar, som al honom under en och samma resa verkställas, fördela kostnaden på hvar och en, som varit föremål för hans besök. Men få äro de, som iakttaga denna föreskrift. Exempel gifvas deremot på sådana Kronofogdar, som tagit arfvode för indrifvandet af kronans medel. En viss kronofogde gick år 4836 så långt, att han för inkasseringen af lösen för undsättningsspanmiål beräknade sig fullt utmätningsarfvode af hvar och en, äfven om flere bodde i samma by. Lika lagstridigt är, att taga lösen för bevis öfver emottagne exekutorialer, en förbrytelse, för hvilken kronofogden N. måste lemna sin tjenst. — Skulle derföre sådana fel förefinnas på flera ställen i riket, så bör det anmärkas och rättas. Om höga vederbörande strängt tillämpade lagen! efter dess bokstafliga innehåll, när dylika prejerier inträffa, så skulle de inom kort upphöra; men nu tillgår det någon gång så, att, om någon begär restitution för hvad honom på berörde sätt olagligen blifvit frånhändt, återfår han! möjligtvis sin rätt; men exekutorn får, jemte återbärandet af orättfångne medlen, icke vidkännas någon annan olägenhet, än en tillrättavisning eller varning, att icke göra så mera. Orsaken till dessa prejerier är tvåfaldig: Först härrör den af de orimliga och ännu i gång varande ackorderna, och sedan i Kronobetjeningens löner, hvilka med få undantag, synnerligast hvad Länsmännen angår, äro otillräckliga. Uti ett af Rikets län hafva på mindre än 8 år blifvit tillsatte: Landshöfding, Landssekreterare, 4 Kronofogdar, 4 Häradsskrifvare, jemte, om jag ej misstager mig, 8 Länsmän, och alla, utom den ena Kronofogden och 2 TLänsmän, hafva härför måst erlägga mer och mindre dryga ackorder. — Att detta kommer att in-, verka menligt på den nya embetseller tjenstemannens ekonomiska ställning, kan af ingen bestridas, men det gifves ett annat ondt, som till sina följder icke är mindre betänkligt. Insändaren menar den med ackordsprincipen åtföljande: mindre dugligheten. ; En man med verkliga insigter och meriter mottager icke gerna någon syssla med vilkor att betala densamma, ty han väntar att förtjensten förr eller sednare skall belönas. Han tvingas således ofta att lemna rum för oskickligheten. Den, som på ett sådant sätt blifvit innehäfvare af en tjenst och dervid tillika skuldsatt sig, hvilket oftast är fallet, nödgas gå mindre grannlaga tillväga, för att åtkomma hvad som! ligger i hans väg, ty annars går han under. Det är af alla kändt och af ingen bestridt, att krenobetjeningen, som ofvan nämndes, är otillräckligt lönt. Icke heller är det rimligt, att en länsman, hvars tjenst i våra tider är gan-) edenstrom SERA betet avtar. Ana , ) j k j