Aftonbladet – 10 juli 1841, sida 3

rr stor förmögenhet kastar sig in bland oss, skingra hans egendom inom kort. De trettio sprättar du ser i denna salon, ega all: vagnar och hästar. De neka sig intet nöje, inge af lyxens npjutningar, och kanhända, om de sköt tillsammans, egde de icke så mycket, att de kund köpa ditt arrendehemman i Morbihan. Och docl har en af dessa herrar, den der, som nu sätter sij i fönstersmygen, parerat tusen louisdorer på Betsy Den der eger en rik afkastning, som han skapat sij genom korten; han har byggt sig ett versligt slot af kort, med ypperliga, underlydande lägenheter Spelet är hans domän; hasarden lyder honom; kor ten hafva skänkt honom allt, till och med baron titeln, som han bär med stolthet, och de trenne de korationerna, som pryda hans bröst. Vi hafva anni några andra dylika, som äro vår tids Cagliostros. — Jag tackar dig, återtog Sebastian kallt, son infört mig i en dylik societet. . — Innan du blifvit hemmastadd här, vinner di Ingen framgång bakom kulisserna på operan, inger uppmärksamhet hos damerna på modet, med hvilk: du får göra en revy i morgon på Marsfältet. — Nå väl! Jag frågar litet efter spel och hästar men tala om qvinnorna, ty endast kärleken kai skänka mig lifvet. — Kärleken, säger du? Der har vi åter en id från bondlandet! Uttala icke detta ord så högljude och med denna känslofulla och melankoliska ton vigt, ty man skulle skratta åt dig. Kärleken, mir vän, är icke på modet för närvarande: passioner för hästar uttränger hvarje annan passion ur el riktig dandys hjerta, och det är med plats vi då och då tillåta oss någon obskur intrig. Sebastian kunde icke fatta denna ovanliga likgil tighet; den agyllene ungdomens, seder väckte ho: honom den djupaste förvåning. Följande dagen åkt han till Marsfältet i sin kusins sufflettgigg. DAmber