Aftonbladet – 3 juli 1841, sida 3

lyckats göra sig till herrar al salongen och p Igrund af den bekanta principen: ) cHär i jordens jemmerdal ) finnes bara sorg och qval utom drufvans safter. derstädes lägrat sig kring en kolossal bål, hvars upplifvande verkan yttrar sig i de mest fria harmonier, de mest fantastiska skålar och ett vandaliskst söndersmattrande af glas och fönster. O, nutidens dithyramber! Omsider har man nu åter Riddarholmen framför sig. Den vanliga saluten genljuder i skinnarviksbergen; astopp maschinen! fartyget stöter mot land. Man letar fram sin biljet, sätter batten fastare på hufvudet, för att icke riskera få den bortblåst i första vindfång, och beger sig i land. aJag beklagar alt herskapet haft så ledsamt väder!, yttrar den menniskoälskande skeppskaptenen, som står vid landgången och inhemtar biljetterna. aSkadar inte, herr kapten! Mjukaste ijenarelp Man fraktar sig hemåt så godt man kan; genomblöt, genomkyld, förstörd, det är sannt, men man har fördrifvit sin söndag. .. ....--Nästa söndag är man färdig igen, och man gör då en Justresa till, hvad skall jag säga? .. . . till Rosersberg eller Tullgarn. Ty hvem finner icke alt man omöjligen kan lefva utan lustresor? 0. 0. Sr———ENE — En af Englands största målare Sir David Wilkie har aflidit. Han var prestson ifrån Culte, i Fifeshire, född 1805 och hade redan vid 21 års ålder väckt uppseende för sina till en exposition lemnade arbeten, samt blef 6 år derefter ledamot af Målare Akademien. Han var nu förste Hofmålare och hade på Regeringens anmodan siort en resa till