Aftonbladet – 22 juni 1841, sida 3

MUSIKHANDELS-BULLETIN. Sånger vil Piano-forte af S. N. Alhström. Det fägnar Rec att få tillfälle säga några ord om komponisten till dessa sånger. Rec. har känt honom i många år, och alltid följt honom med uppmärksamhet, emedan Rec. trott sig i honom finna en konstnär, som i framtiden skulle bidraga till fäderneslandets ära. Hvad A. hittills gifv.t ut, är visserligen relativt obetydligt, men Rec. har serskildt bekannt att han komponerat en mängd verk af b tydenhet, och det år efter dessa han bedömer komponistens konstnärsvärde. Bland dessa är en opera benämnd cAlfred den store, som blifvit inlemnad till Kongl. Theaterdirektionen, men ej af densamma blifvit antagen till spelning, hvilket redan är en god rekommendation. Dessutom känner Rec. af kompositioner en konsert för Piano-forte, åtskilliga Qvartetter, Trior, Duetter o. m. d. hvilka äga ett omisskänligt konstvärde. Rec. är öfvertygad att A:s talang är en ibland dem, som blott behöfva blifva kände, för att äfven blierkände, och komponistens förtjenst ökas genom de motgångar han haft att bekämpa innan han vunnit sitt föresatta mål. Det torde i detta afseende ej vara ur vägen att meddela några små biografiska underrättelser om konstnären. Rec. kände redan A. under dess studenttid i Upsala. Hela hans litterära ärelystnad inskränkte sig der endast till att taga kameralexamen, men äfven detta blef ej af, utaf det enkla skälet — att han aldrig läste. Hans håg låg uteslutande åt musiken — den var hans enda nöje, hans enda sysselsättning. En vacker dag hade också A. öfvergifvit sina examensspekulationer , och följde med Djurströms trupp såsom musikdirektör. Han var der mera i sitt element, emedan han nu funnit ett kapell att dirigera, ehuru detta oftast var af mindre god beskaffenhet. Derpå blef har musikdirektör vid Westerås Gymnasium, och inlade der mycken förtjenst genom det lif han meddelade åt de musikaliska förrättningarne. Men hans lönevilkor voro der så ringa, att