Aftonbladet – 17 juni 1841, sida 4

derskreijvet petsttonRenp, UCL ar CH DI-CHaLIVI. — Ibland icke så ofta förekommande bevis på allmänt förtroende kan citera en nyligen till Kongl. Maj:t ingifven supplik, undertecknad af trehundrade hemmansegare, uti Sunnerbo Härads Domsaga af Kronobergs Län, att få Hr Häradshöfdingen F. Hjort, som nu förestår denna domsaga, utnämnd till ordinarie Domare derstädes. Vi hafva derföre trott oss böra efterkomma en hos Red. gjord anmodan, att gifva offentlighet åt ifrågavarande skrift, hvilken lyder som följer : aStormäkligstr, Allernådigste Konung! Edets Konyl. Maj:t! Hos Eders Kongl. Maj:t få undertecknade, Åboer och Hemmansegare uti Sunnerbo Härad af Kronobergs Län, i djupaste underdånighet supplicera, det Eders Kongl. Maj:t måtte, ivid återbesättandet af det nu ledigvarande domhafvande embetet uti Sunnerbo Härad, allernådigst täckas hafva nu tillförordnade Domhafvander, Häradshöfdingen F. Hjort i nådigste åtanka, samt honom till embetet lika nådigt nämna och förordna. Det vare långt ifrån oss, att vi genom denna vår underdåniga supplik skulle i någon, den ringaste mån våga anse ett försök, att bestämma det beslut, Eders Kongl. Maj:t i sin höga vishet kan behaga i nåder fatta; men vi anse det vara en oss åliggande lika kär som underdånig pligt, att inför Eders Kongl. Maj:t, såsom landets fader, öppet och underdånigst framställa alla våra önskningar och alla våra behof, i den fasta öfvertygelse, att Eders Kongl. Maj:t mot sina undersåtare allt fortfarande bibehåller samma faderliga och nådiga hjertelag, som allt hitintills i så mångfalldig måtto lyekliggjort fäderneslandet, och hvaraf Eders Kongl. Maj:t aldrig tröttnat, att lemna sina undersåtare, jemväl de otacksamma, de talrikaste bevis. Af sådant skäl anse vi ock nu oss underdånigst pliktige, att inför Eders Kongl. Maj:t lika underdånigt tillkärnagifva, att Häradshöfdingen Hjort, under den tid han domsagan förestått, vetat att genom skickligbet och exemplarisk rättvisa i alla sina förhandlingar, så tillvinna sig häradsboernes odelade tillgifvenhet, förtroende och erkänsla, att, i händelse Häradshöfding Hjort icke skulle få hos oss förblifva, vi då skulle sörja honom, såsom en afgången redlig och faderlig förmyndare för orten. Härförutan är det, enligt den öfvertygelse vi underdånigst våga hysa, alltid för ett härad fördelaktigare, att till domhafvande få den, som känner så väl orten och dess tillstånd, som häradsboerne personligen framför den, som med allt detta är fullkomligt obekant; och våga vi fördenskull af alla desse nu underdånigst anförde skäl, lika underdånigt förvänta oss och hoppas, det Eders Kongl. Maj:t allernådigst täckes fästa lika nådigt afseende å denna vår supplik och den nådigst bifalla. Med djupaste undersåtlig vördnad, nit och trohet framhärda Stormäktigste, Allernådigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts allerunderdånigste, tropligtigste undersåter. Ljungby, Tingsstället i Sunnerbo Härad, Kronobergs Län, den 4 November 1840. Underskrifterna, som äfven finnas i den inlemnade afskriften, torde vara öfverflödigt upptaga.