Aftonbladet – 17 juni 1841, sida 4

strar eller Rådgifvare, hvilket af Bi-insändaren irrlärig benämnes med ordet mångvälde. Ett mångvälde är deremot en sådan oformlig representation vi nu ga; och finnas nog ljusa hufvuden och ädla bjertan fibland de sju häradernes allmoge, att önska afskafffandet af ett sådant oligarkiskt mångvälde genom Iden gamla representationens utbyte emot en ny,l. åsom, utan åtskilnad af stånd och yrke, väljes utaf alla, af sig sjelfve beroende och besutne män, — Man inser genska tydligt i denna, likasom andra orter, att förr icke kan utdrifvas den anda, som uppenbarar sig uti åtskillige delar af lagstiftningen, i åsynnerhet i den ckonomiska, der den icke inskrän I ker sig till sporadiska eröfringsförsök, utan visar: Iåsitt olyckliga inflytande i alla djupast ingripande ifnationalangelägenheter. Ifrån allt omdöme om företrädet af en fri varu införsel emot måttlig tull, som för profana ögon syInes naturligast, framför ett antaget förbudssystem afThålla sig undertecknade, under förutsättning, att fråigan härom icke kan eller bör afgöras af andra än iRegeringen, som, höjd öfver alla enskilda intressen, skall äga tillräcklig kännedom om våra förbållanden Till utliodskt folk, samt våra inhemska behof och uttigar tiil utkomst, men deremot hafva vi antagit l såsom pligt, att utveckla förhållandet inom de sju häraderne, 4 Både petitions-författaren och Bi-insändaren förutlfsätta, att denna folkrika landsorts lycksalighet beror; på bomulsyväfnaden, och att, om den förminskades : eller utträngdes, landsortens oundvikliga olycka och ! kförderf deraf voro följder. Undertecknade och de: Efleste ibland ortens innevånare äga likväl den på erFfarenbet grundade öfvertyge!sen, att bomullsväfnaden fvarit och är nyttig endast för några tjog förläggare, som derpå blifvit rika och för indelningshafvare in; om orten, som få afsätta sina produkter på boställe; ina emot höga priser till den talrika klass af proleHtairer och usla jordbrukare, som uppvuxit bredvid: Joch genom den ifrån binäring till fabriksnäring förändrade väfnaden. Fordom odlades lin och tillverIkades linneväfnader af allmogen i Marks härad, som ! ide innevånare i de andre häraderne, hvilka drifva: handel, afsatte. Då var välmågan icke, såsom nu,: bopad på några få händer utan spridd öfver hela landsorten. Samma binäring var ock naturlig, ty! den var förenad med jordbruket, hvilket således icke fick försummas. Nu har bomullsväfnaden nästan utträngt linneväfnaden, hvaraf följt; att inom produktionsorten jordbruket deis försummas och dels icke uppdrifves till den höjd det kunde uppnå, att; den arbetande klassen utan: att stiga i bildning och moralitet, afteger i härdighet och skicklighet för ordbruket, men tilltager i lättja, vällefnad och utsväf-! ningar; att de resehandlande, genom lättheten att! hos -de rika förläggarne åtkomma bomullsvarorne på kredit, utsträckt densamma för långt, blifvit bedragne och bedragare samt bringats uti fattigdom; att folkökningen tilltagit i en icke ratiunel progression och att fattigdomen är allmän. Att tvärt afbryta bomullsväfnadsindustrien vore dock betänkligt, i anseende till den talrika mängd af menniskor, som för närvarande är dermed sys-i selsatt; men att gynna den på konsumenters eller öfriga folkmassans bekostnad, är icke allenast obehöfligt utan till och med skadligt. Lämpligast vore, om folket småningom återfördes till dess urgamla! lefnadsyrke, eller att des håg rigtades åt andra binäringar, som stodo i sammanhang med jordbruket, bvilket är och förblifver modernäringen. Sådana äro åsigterna bosden stora och upplysta allmänheten inom orten, Marks härad derifrån icke undantaget. Af hvilken eller hvilka menigheter de 32 personer som undertecknat petitionen erhållit uppdrag, det är en hemlighet, och särdeles djerft och obetänkt har det fördenskull varit af desse 32, al! hvilka vi känna några, eåsom upplyste och vältänkande medborgare, att låta förleda sig till underskrifter, innan de nog öfvertänkt petitionens innehåll och besinnat hvilka afsigter bakom densamma, ! legat förborgade. Skulle Bi-insändaren eller någon annan tvifla på sanningen i desse upplysningar, skulle säkert tviflet Nvika, om Regeringen på officiel väg infordrade innevånarnes i orten hörande och en hvar finge utan partimäns inflytande, yttra sin öfvertygelse. Vänner af sanning och lagbunden friset.n I Uti samma artikel af Sv. Biet, som gilvit anledning till ofvanintagne reklamation, förekomma ett par Bi-produkter, som, för tillfällets skull, må hedras med en särskild exposition. Båda äro utförda i Sv. Biets-lieblingsstyl, d. v. s. i den Jljugande, men den ena består i en Bi-statistik, af den mest ckompletta, likhet med prohibitisternas under riksdagen förfärdigade stati stiska mästerprof, och den andra är en Bi-citation, af den vanliga falska sorten, det är sannt, men anbragt såsom: Bi-hang till den förra. Först det der stycket Bi-statistik. Bollebygds härad består blott af ett pastorat — — — nu knnas derstädes emellan 2 å 3000 väfstolar i Igång för tillverkning af bomullstyger. Så föräkrar Sv. Biet i sitt JM 400, och artikeln angående petitionen från de 7 häraderne. Att Bollebygds härad i Elfsborgs län liksom ktskilliga andra, dels i samma, dels i andra Män, består af blott ett pastorat, är en sanning, och har af Biet utan tvifrel blifvit anförd blott för alt göra dess egen uppgift om de 2 a 3000 väfstelarne så mycket mer pikant. Man kan blott undra huru det goda folket i Bollebygd sihinner sköta så många väfstolar. Innbyggarne Th detta härad äga nemligen redan förut, jemte jordbruket en: binäring (icke Bi-näring) som upp-: ager en god del af deras tid: de tillverka laggkärl och korgar. De hugga virke, klyfva stäf-fver, spjelka vidjor och rötter, lagga, banda oeh fläta från morgon till qväll, hvarföru!tar. gubben i huset, somoftast måste spänna för hästen och se Sig ut på färdväg för att borttuska allt det der godset. Ett par hammarverk ligga äfven i detta härad, och fordra ock tid och folk för att Nu finnas i Bollebygds härad blott omkring 4460 innvånare (4588 år 1833.) När derifrån afdrag göres, efter vanlig proportion, af barn och män, samt ålderstigna eller vanföra qviunfolk, Yioch alla öfriga, som af en elller annan orsak lafhållas från väfstolen, så lära väl högst 1200 qvinnfolk i häradet återstå att påräkna. Tagas