Aftonbladet – 16 juni 1841, sida 4

Jerofören, Gode Herrar och Svenske Män, Rikets nuvarande. tillgångar mel den tafla, som framlades för Rikets Ständer efter 4809 års statshvälfning, och J skolen erkänna den Hög-! stes synbara beskydd! Sedan tjugufem år har Jag närt den förhoppning, att kunna åt Rikets Högsta Domstol skänka det fullkomliga oberoende, som tillhör öfriga Domstolar i Sverige, likasom i andra länder. Redan år 4823 afgaf Jag en proposition, uti hvilken Jag framställde Min önskan i detta hänseende och skälen dertill. Jag har burit aktning för Ständernas vägran, om Jag än ej kunnat dela den åsigt af samhällsordningen, på hvilken den var grundad. De öfverläggningar, som hos Eder, Gode Herrar och Svenske Män, ägt rum under närvarande riksmöte, rörande beskaffenheten a? våra politiska institutioner, hafva föranledt Mig tro, att en så önskvärd förbättring icke undfallit Eder uppmärksamhet. För att likväl icke ytterligare förlänga Eder sammanvaro, i synnerhet efter ett så långvarigt riksmöte, ämnar Jag, sedan Jag gifvit del af Mina tänkesätt åt Lagkommitten, i ämnet göra förnyad framställning vid nästkommande Riksdag, om det är Försynens vilja, att Jag ännu en gång får omkring Mig församla Folkets ombud. Men om detta af den Högste M:g icke förunnas, skall Jag, i en bättre verld, anropa den Allsmäktige, att fortfarande sända sitt ljus åt detta Folk, och alt hos detsamma oafbiutet ingjuta kärleken till det rätta, viljan och modet till dess ständiga utöfning. J hafven varit vittnen till den högtidliga stund, då Min Sonson förnyade de heliga löften, som förena en Christen med sin Skapare. J hafven nu hört den ed Han svurit Grundlagen och Sin Konung. Måtte minnet deraf outplånligen bevaras i Hans, likasom i Edra hjertan, erinrande, att Försynen välsignar de Furstar och Folk, som oafbrutet vägledas af religionen och sanningen. I stöd af Grundlagens 409:de ., förklarar Jag denna Riksdags öfverläggningar slutade, och förblifver Eder, Gode Herrar och Svenske Män, alle samteligen och hvar och en i synnerhet, med all Konglig Nåd och Ynnest städse välbevågen, — bedjande den Allsmäktvige, att öfver de förenade Rikena nedgjuta sina Himmelska välsignelser. Sedan detta var fullbordadt framgingo Talmännen en i sender och kysste Konungens hand, hvarefter processionen åter började uppbryta. Akten var slutad kleckan half fyra. H. M. Konungen gifver sedan stor middag, hvartill Talmän, Sekreterare och 23 ledamöter af hvarje Stånd samt 48 af Adeln äro befallde äfvensom ett stort antal dignitärer, ledamöter a! embeisverken m. m. I afton mottaga Riksstånden hvarandras af skedshelsningar, och Landtmarskalks-stafven återlemnas då i Konungens händer.