Aftonbladet – 12 juni 1841, sida 3

handel med lifsmedel med de förbiseglande öster ut destinerade skeppen, men att infödingarne, med undantag af skjutgevär och ammunition, endast köpa få Europeiska varor, samt att de väl för fjäderfö och mindre gqvantiteter lifsmedel i utbyte emottaga knifrar och grofva jernvaror, men för hornboskap och större qvantiteter fordra reda penningar. — MINERAL-RIKEDOM I SÖDRA RYSSLAND. En Fransman, vid namn Hommeire, har till Ryska regeringen inlemnat tvenne memoirer, hvari han med noggrannhet uppger de mineraliska skatter, som finnas i södra Ryssland, bland andra en rik jerngrufva ofvanför Dniepr-fallen. Sedan han noga undersökt Dnieperns tilloppsvatten, bereste han Krim, for derefter uppför Don och Donez, och fann öfverallt gifvande stenkolsoch anthracit-grufvor, hvilkas afkastning skulle vara af stor nytta för Levanten och befria Ryssland från nödvändigheten att i England förse sig med dessa varor. Den rikaste och vidsträcktaste stenkols-bassinen, hvars begagnande genast skulle gifva de vigtigaste resultater, ligger vid Asowska hafvets kust mellan Dniepr och Donez. Nå gra delar af denna trakt tillhöra enskilda personer. men större delen tillhör kronan. På flera ställen ligga kolen i dagen och fortsättas på obestämdt sätt under steppen. — ETT KOLOSSALT JERNGJUTERI. Ett sådant är den nya anläggningen Couillet vid Sambre, en half mil från Charleroi. Den har åtta masugnar, och kan dagligen prestera jern till ett värde af 80,000 franes, nemligen 70,000 kilogrammer af olika sorter; derjemte kan hon årligen lemna flera ångmachiner, af tillsammans 4230 hästkrafter. Till gjutgods förbrukas dagligen 240,000 kil. jernmalm , 320,000 kol och 80,000 kalksten, således tillsammans 640,000 kilogrammer materialier. r 4820 tillverkade Belgien inalles 45 millioner kil. gjutgods, och Couillet kan ensamt anskaffa 30 millioner kil., således , af den förra total-produktionen. För närvarande utgör Belgiens gjutgods-produktion dubbla beloppet, nemligen 90 millioner kilogrammer, hvaraf Couillet således lemnar tredjedelen. Stenkolsgrufvorna vid Marcinelle tillhöra jernverket. Etablissementet konsumerar likväl icke endast deras afkastning, utan äfven en del af stenkolsgrufvans i Chatelet. Det kolossala verket har i dess serskilda grenar 27 ångmachiner, med en totalkraft af 1035 hästar, 16 till 17,000 arbetare hafva härvid sysselsättning. — Ett musikaliskt konservatoire skall inrättas i Berlin, i likhet med det i Paris, och ställas under Bartholdy Mendelsobns ledning. Meyerbeer lärer vara kallad att intaga Spontinis plats såsom anförare för hofkapellet. ————L