Aftonbladet – 12 juni 1841, sida 3

kaner och Peruaner, genomfört sin egen eivillsation hvilket deras egen tidräkning och skrifkonst tycka: utvisa. Från undersökningen, angående Amerika: ursprungliga befolkning, skiljer sig deremot frågan. huruvida i en aflägsen tidsålder, ehuru efter kultiverade staters organisation, någon gemenskap mel: lan den Gamla och Nya Verldens invånare är tänk bar. Betraxtar man denna ofantliga kontinents vid. sträckta kuster som erbjuda så många landningspunkter, det ringa afståndet mellan Afrika och Amerika, dels från Öfra Guinea, der denna verldsdel närmar sig åt Amerika, dels från Brasilien, de; detsamma är fallet med den Nya Verlden, så kan det väl anses möjligt, att enskildte sjöfarare, äfven före kompassens uppfinning, antingen från Kanariska öarna eller från Afrika, ja, till och med från Spanien och Irland, med bjelp af passadvinden, kunna bafva uppnått Amerikas östra kust, ehuru en fortfarande skeppsfart mellan båda kontinenterna, eller en fast bosättning från någondera på den andra, väl svårligen torde bafva egt rum. Den meningen, att de gamles sjöfart inskränkt sig endast till kusterna, är i alla fall tvifvel underkastad. Hvad som fordomdags genom en slump eller djerft mod kan hafva lyckats Greker och Fenicier, kan äfven tänkas som möjligt för de folk, som under medeltiden utmärkte sig såsom sjöfarande och köpmän, nämligen Araberna, de italienska handelsstäderna och de hanseatiska. Men om äfven frågan, rörande Amerikas tillstånd och utveckling under den långa tidrymden under Columbus, ännu ej kan besvaras, så bör man likväl hoppas, att äfven detta, liksem många andra historiska problemer, småningom närma sig till en mera tillfredsstållande lösning, i synnerhet genom den i Amerika nyväckta forskningsandan och uppmärksamheten på allt, som står i sammanhang med bistorien före Columbus. Det är bekant, att Amerikas så väl norra som södra del erbjuder en stor rikedom på monumenter och konstföremål, såsom ruiner efter gamla städer och fästningsverk, grafhögar och griftplaiser, pyramider och praktbyggnader basreliefer och klippinskrifter, o. S. Vv, som till större delen ej kunna hänföras till några af nyare tiders folk. En kritisk jemförelse mellan dessa monumenter och dylika, ej blott asiatiska och egyptiska, utan äfven i vestra Furopa och östra Afrika, skulle kanhända leda till nya och intressanta resultater om förbindelserna mellan de serskildta verldsdelarna i urminnes tider. Till dess ett nyare och klarare ljus en gång uppgår öfver Amerikas forntid, kan således ingenting med tillförlighet, eller ens med verklig sannolikhet ådagaläggas, rörande den obestämda tidräkningen före Amerikas upptäckt, huruvida det ena eller andra folket beseglat någon del af dess kontinent, Waliserne från England och Irländarena måhända undantagna, men, i anseende till Norrmän, eller rättare, Isländarena och de norskisländske kolonisterne på Grönland, tyckes sådant vara någorlunda säkert. Det ifrågavarande verket innehåller källorna till historierna om Skandinaviernes färder till Grönland och Nordamerika. Det har trenne hufvudafdelningar. Den första innehåller sjelfva skriftkällorna så väl som främmande, den andra en geografisk och antiqvarisk kommentarie deraf, och den tredje monumentala upplysningar. Bland de nordiska hufvuddokumenterna, hvaraf några här för första gången framträdde, äro de isländska naturligtvis de vigtigaste. — ÅITTERÄRA NOTISER FRÅN ENGLAND. I Maj månad utkommo i London följande arbeten: Första bandet af James Montgomerys politiska verk, (författare af: World before the flood); tredje bandet af: the life and times of Henry Grattan af hans son; en ny historia om Brittiska väldet i Indien af Eduard Thomton, som förut utgifvit ett arbete öfver ett lika ämne: India, its state and prospects; Journal ot a residence of two years and a half in Great Britain af Jehanger Nowrojee och Hirjeebhoy Merwanje från Bombay, begge skeppsbyggmästare; Buckinghams: aAmerica, historical, statistirl ard descri.tiv tre band: David Roherts: Visws in Pal-stine. Egypt, Arabia and Syria, med historiska och upplysande anmärkningar af Georg Croly. — NYTT DANSKT HANDELS -ETABLISSEMENT I OSTINDIEN. Danska handelstidningen omtalar en tilldragelse, den hon anmärker som ny i Danmarks kommerciella historia, och hvilken, efter allt utseende, icke heller är så obetydlig, att man ej kan hoppas se vigtiga handelsförhållanden bli resultater deraf. Till följe af en officiell berättelse från Fredriksna40r i Ostindien, har nemligen den i Köpenhamn bekante Kapten Burd, jemte kapten Haberbier, tre bröder Lange och en sjöman, vid namn Holm, börjat anlägga ett handels-etablissement på östra sidan af ön Bali och sedan på ön Lombhook, på andra sidan af det deremellan liggande sundet, och ett par unga personer, vid namn Moller från Tranquebar samt Holst från Danmark, hafva sedermera förenat sig med dem. Anledningen till detta företag har varit stockningen i den Chinesiska handeln. Enligt hvad som berättas, hafva dessa personer af de infödda furstarne erhållit härtill behöflig mark, derpå byggt hus, anlaggt en förskansning och hissat Danska flaggan. De voro vid nyårstiden sysselsatta med skeppsbyggnad och drefvo handel med ris och andra öns produkter. Båda öarna, Bali och Lombhook, ligga under samma breddgrad som Java, lemna samma produkter, äro väl befolkade och fruktbara, hafva ett sundt klimat och äro oberoende af Europeiska makter. Regeringen är i åtskillige infödda furstars händer. Bali anses hafva 70 mils längd och 335 mil i bredd, med 800,000 invånare; Lombhook 353 mils lärgd och 45 mils bredd. Forrest, Bligh och andra säga. rörande dessa öar, att de drifva en ansenlig AA -—A — mun uEEENE—ENEEEMRNESEENNSsSkSREEIRSIEXEEREE göras af denna för honom egentligen icke fördelak