Aftonbladet – 3 juni 1841, sida 3

att fästa häst-skor med. I isländskan är det samma ord, som förut anförts. I derna betydelse öfversätter Björn Haldorsen det med: Jernsöm i ett Plankewerk. Der är således icke fråga om ett enstaka söm, utan om flera å rad, som, så sedda, verka på ögat nära nog lika med det slags söm, man kallar stickning. Söm är således i detta fall ett collectivum, och collectiver äro gärna hos oss neutra. Deralf könskiftet, då ordet, missförstådt, togs för stycket, i stället för mängden. Så har det gått med flera ord, t. ex. fruntimmer, stod, kanaille, m. fl. I gamla Spanskan betyder canmalla (läses kanalja) ett koppel jagthundar, i nyare: byke, pack, likasom det Fr Canaille. (Ordet byte betyder i medeltidens engelska bikupa, eller bisvärm, och ett, gemenare följe, om de retas, kan ej lätt fås). Nu två eller tre prof ur värt äldre språk. Morsela. v. a. taga sig en bit (till frukost), af lat. morsum bitet, liksom fr. maorceau, medeltidens engelska: morcell(mat)bit. Således ej af morgsn, mörse, såsom det förslagsvis uppgifves i Iduna. Del 10; der ordet förekommer i aHertig Fredrik af Normandie v. 1778: Tha the morszeladh hafdo, Thera örs the krafdho. Den förtjenstfulle utgifvaren, Hr Gumeelius, har ej råkat att tänka åt det hållet; annars hade han visst gått mig i förväg. Fyrma. v. on. (isl. Pirma, skona, spara; vi hafva detta ord qvar i: missfirma, icke skona, icke spara, misshandla) skona, spara (maten), fasta. Doktor Reuterdahls gamla Svenska ordspråk N:o 105: F2eghin är han, som fyrme, ok findher han fisk adiskar. Glad är han, som får fasia (det är conjunctivus), finner han ock (allenast) fisk å tallrikarne. Hr R. har på detta stället icke. träffat det rätta. Men dylika små brister förringa dock icke dessa begge utgifvares stora förtjenster mot vårt modersmål. Rännsa. v. n. (isl. renna; böjes så: renn, rann, runnum, rynni, runnit) löpa. Samma ordspråk N:e 1081. Thu gether ej både runnith och spunitth. Du kan ej både (springa och spinna) löpa och stöpa. Härmed kan ett trasigt ställe i stora Rimchrönikan, Fants upplaga, lätt lagas: sid 35 nederst.: The Tydske då Siger vunno, Bönderne fullu ok somme runno. I texten står i stället rymåe; det må stå; men min läsart bör stå i anmåärkniog inunder. Men claudite jam rivos pueri! sat prata biberunt. Nu är mitt omdöme om Hr Kindblads ordbok: att om den fullbordas, som hon lofvar, blir hon en stor vinst för vår litteratur. Hon har sina fel, det erkänner författaren sjelf; men de öfverglänsas af förtjensterna: ubi plurima nitent, ego paucis non offendar maculis. Icke förlorar hans arbete vid jemnrörseln med Molbechs Danske Ordbog, om man får dömma efter början. Beklagligen säges Doktor Reuterdahl hafva velat börda fältet åt Svenske Akademien och dervid gifvit Freja-granskaren något vatten på sin qvarn. — Intet skrå, intet privilegiuna, i litteraturen åtminstone! Svenska Akademien borde anse hvarje medtäflare välkommen! Vid tiflan må afnämarne bäst. Daniel O:sson.