Aftonbladet – 2 juni 1841, sida 2

er, ledde till lika bedröfliga upptäckter. Man vet lertill, att olyckliga familjer icke sällan se sig drifna af nöden att, för att stilla sin hunger, nattetid vegifva sig till afdragningsplatsen vid Monotfaucon. ör att der hopsamla köttet af sjuka djur och skämd isk, som polisen låtit ditföra. Dylika fakta äro en skam för det samhälle der de tilidraga sig, och det bittraste klander öfver dess lagstiftning. Pressen ha: ör länge sedan önskat nedsättning i tullen på slagtkreatur. De flere yrken, hvilka hafva att göra med kötthandel, sälla sig dagligen till de klacande. Rezeringen har genom Hr Cunin Gridaines organ tagit denna enståmmiga klagan i öfvervägande och lofvat rramlägga för Kamrarna ett lagförslag öfver detta vigtiga ämne. Vi hembåra till regeringen vär tacksamhet för detta nya bevis på dess omsorg; men det synes oss att det onda nått en höjd, som fordrar ett mera hastigt afhjelpande, än att man kan låta bero vid ett blott muntligt löfte af chefen för förvaltningen. Det är icke nog tillfredsställande att i allmänhet lofva en förbättring, om densamma i så hög grad intresserar folkets välbefinnande, utan man måste äfven bestämma tiden, då den skall gå i verkställighet. Det förundrar oss till och med att. i denna på minister-ombyten rika tid, den som finner sig of vertygad om rättvisan och nödvändigheten ef en åt gärd, icke skyndar att begsgna sig af den efemera besittningen af sin makt för att låta Kamrarne sanktionera åtgärden, och på detta vis vid sitt namn få sta det ärorika minnet af en staten bevisad tjenst. (Hr Desmousseaux de Givre har redan framstallt e förslag, aut tullen på slagtkreatur för framtiden skal utgå efter vigt, i stället för pr stycke, säsom hittills. Riktigheten af dessa reflexioner i La press lär icke bestridas; men de leda till en anuan Hvarföre söker samma tidning, då den erkännei uödvändigheten att afse massans bebof och intressen, likväl genom den mest afskyvärda söofistik bestrida de reformer i representationen, sou skulle leda till detta mål? Jol derföre ait Redaktionen af La presse är, i det hela likasom at skilhga redaktioner på andra stälien, en politist hycklare, som gerna vill tjena tva herrar. I —VNN TR