Aftonbladet – 29 maj 1841, sida 4

skrifna) komma att passera i familjerne, är så myeket mera en möjlighet, som den redan hvarje dag är en verklighet.s Härom är ingenting annat att säga, än att rec., troligen emot sin vija, genom dessa ord kommit att ge mig en icke obetydande komplimang. Det har nemligen hufvudsakligen ingått i min plan, att framställa -öfvergången från ägtenska pets strängare till en friare form, så att den skulle bli så litet skärande eller stötante som möjligt, och af rec:s ordande vill det tyckas, som om jag i detta fall lyckats. (Slutet följ.) BLÄNDARDRE ÄMNEN. ——— — RUINERNE VID PALENQUE. De ihärdiga bemödanden, sor Engelska resande i nyare tider gjort sig alt framdraga i dagen öfverlefvorna af den amerikanska kulturen från en antihistorisk tid, hafva blifvit riitade genom ett besök, som Hr Walker och löjtnant Caddy i början af förlidet år gjorde vid ruinerna af Paienque, om hvilket en berättelse etlemnades inför geografiska sällskapet i London, den 8 sistl. Mars. Från utgångspunkten Belize till målet för resan, gjorde de bägge Engelsmännen en väg af 69 dagsresor, uppåt den ifrån sipra stora fall, 74 mil ofvan sin mynning, ofarbara floden Belize, dels genom mycket oländiga skogstrakter och moras, dels genom bergstrakter och besvärliga pass, till den pittoreskt sköna insjön Itza, (467 n. bredd 91: 46 v. längd), längs floden Usamasiata, genom trakter med en rik vegetation, så väl i de bergi: 3 delarna, som i de vidsträckta Savannerna. Den 29 Jan. 1840 framkommo de till S:n Domingo de Palenque; åtta mil dertifrån träffade man en brant, med tjock skog beväxt höjd, hvarpå hopar af helt och hållet förvittrade ruiner efter en forntida byggnadskonst lågo kringspridda. En mil längre bort kommer man till en smal dal, vid foten af en lång rad kullar, hvilka skilja staterna Cbiapa och Tabasko från hvaran dra. Här var egentliga målet förresan. Hela byggnadssättet i de bibehållna forniemningarna, så väl som de yttre prydnadernas skönhet i åtskilliga specialiteter, bära vittne om hög ålder och ett mäktig! i civilisation långt framskridet folk. Denågorlunda bibehållna byggnaderna äro ty värr få, i jemförelse med de tallösa högar af upptornade stenmassor, som man knappt ksn gifva namnet af ruiner. Murarnes styrka och varaktighet, massornas kolossala proportioner och förträffligheten af det använda murbruket kunna likaledes, om det behöfdes, vitsorda dess höga ålder. Hela karalteren af ruinerna lik: nar den Egyptisk Indiska stilen. De många, storö krigaregestalterna och gudabilderna hafva en full komlig anstrykning af den dystra, fantastiska orien. taliska konsten, Palenques lige är liksem enkom skapadt för en stor sted. De resande använde 44 degar på undersökningarne af dessa fornlemningar hvartill ect belt år skulle erfordras, om man skulle gått grundligt till väga. Flera dyrbara vigtiga ritningar voro hifogadeden redogörelse, som aflemnades inför det geografiska sälskapet. — Presidenten i ett nybildadt naturhistoriskt sällskap i NewOrleans, Dr Luzenberg, skickade förlidet år en 7 fot lång, lefvande alligator (krokodil till S:t Petersburg, och meddelade tillika en beskrifning öfver deras lefnadssätt. De bygga sina bon utom floden, på den ständigt af vattnet geromträngda jorden, af växter utan några tillsatser a sand eller gyttja. Det ständigt inträngande vattne håller boct fuktigt, ungefär såsom mist. samt i et fortfarande tillstånd af gäsning, och troligtvis ligga alligatorerne sina ägg här i sanden. Hvilken an. blick de dervarande prairies (sanka ängar) miste framställa, kan man föreställa sig deraf, att insekter finnas der i en så ofantlig mängd, att alla le vande väsen, med undantag af alligatorerne, ärq utrotade. — En f. d. menageriegare, Berg, är sysselsat med anläggningen af en ofantlig djurgård, NB ful med djur, nära intill Hamburg. Den kommer at innehålla en stor mängd vilda och tama, inhemsk: och utländska djur. samt att, emot en billig inträdesafgift, öppnas för allmänheten Pingstdagen. oss POBSTSUORIPTUN, Riksstånden hafva i dag haft korta plena på förmiddagen. Det märkligaste, som dervid passe. rat, har varit diskussioner så väl hos Adeln som Presteståndet, i anledning af ett protokol:sutdrag från Forstärkta Statsutskottet, med berättelse om hvad i går der passerade (se gårdagsbladet) Det slutades så, att Piesteståndet företog detta och, i sammanhang dermed, Borgareståndets inbjudning, att instämma i dess beslut, uti de punkter af extra statsregleringen, som hittill: äro oafgjorda derföre, att Bondeståndet afslagi Utskottets voteringspropositiouer till Förstärkt Statsutskott, i hvilka det Ståndets beslut ej finnas upptagna. Det slutades likväl så, att Pre. steståudets majoritet lade inbjudningen till hand: lingarna, hvilket beslut å nyo ställt sakerna på spetsen emellan Riksstånden, emedan det nu måste bli fråga om votering, äfven om Adeln skulle bifalla inbjudningen. Hos Adeln åter föreföl Ölr dömma SS TAP rag RT par