Aftonbladet – 29 maj 1841, sida 2

dag medgifva dig all möjlig frihet. Tala nu, sä hvad du har att förebrå mig? Jag förebrår dig, nädig herre, svarade Gre gor, i det han lyfte upp hufvudet, att du allt för ofta glömmer din höga rangs fordringar oc en regents pligter. Hvad vill det säga! ropade Yaroslaw. En regents skyldighet, svarade Gregor, pä att beskydda sina undersåters egendom och he der. Hvad efterdöme ger du deremot dina va saller? Jo, det af slöseri och utsväfningar --) Gregorls cLåt mig fullfölja, nådig herre, ty du har dag tillåtit mig säga dig sanningen. Du betungar ditt folk med odrägliga pålagor, för att förskaffa tillgång till de oerhörda utgifter dina nöjen erfordra; du har gjort ditt hof till ett torg och en seralj; karlarne drifva der handel med sina samveten, qvinnorna med sin heder. Ingenting är för högt eller för lågt för dina begär du söker deras tillfredsställelse inom hvarje rang bland hopen som knäböjer vid din thron och bland den höga adeln, som står på dess öfversts trappsteg. Du utöser vanära med fulla händer öfver alla familjer, och då förförelsen icke hinner till målet, vädjar du till styrkan, och under dig bildar sig hvar och en efter dig. Dine hofmän äro förderfvade och förderfvare; de äro i sin ordning små tyranner, som förtrycka folket och arbeta på att göra ditt namn afskydt. Jag lider af att se så mycken våldsamhet och rofgirighet, och du förundrar dig öfver att jag går ensam på den väg jag valt mig? Må Gud afvända att jag en gång skulle förnedra min odödliga själ ända till att bli en sådan eländig härmare! Jag gör alldeles icke anspråk på att utmärka mig, sådant tillhör högmodet och egenkärleken; jag undandrar mig endast dina hofmäns orgier, ty sådant tillhör en man af heder. Den qvinna jag en gång eftersöker skall bära mitt namn, och min