ningen i södern är dock ännu beklaglig, hvilket läsaren skall erkänna, då han se: de fasta, som jagsamlat. De två största orsakerna till samhällets laglösa illstånd i södern äro ett missbegrepp om fysisk: nod en fullkomig saknad af moraliskt mod. Stolta och häftiga till lynnet, onåttliga i sina lefnadsyanor, och serskildt eggade af klimatiska förbållanden, iro söderboerne alltid färdige att komma i tvister, samt försedde med pistoler och Bowie-knif, för att försvara sig. För det sednare kan man icke klandra dem, då hvar och en måste hvarje ögonblick vara beredd på försvar, men den ständiga tillgången på vapen föranleder oftast blodsutgjutelsen. All motsäga någons uppgifter, eller nyttja smädliga ut tryck, är enligt opiniomen tillräcklig anledning at! irsäkta ett dråp, och emedan opinionen sålunda godkinner hämnden, finnes det ingen framgång i att vädja till lagarne, ty om man försökt det skulle majoriteten i en jury aldrig tillåta lagarnes verkställighet, Följden är, att om en person tillfälligtvis anklagas för mord, och ett vittne framhafves, som intygar att den fallne nyttjat ett skällsord emot dråparen -— oehb det finnes alltid tjogtals personer, som äro fårdige att visa denna godbet — så blir den anklagade med oföränderligt lika visshet risagd. Och emedan lagen således är vanmäktig, plir han aldrig anlitad, utan hvar och en tager lagen i egna händer, och efter den minsta förolämpning gjutes blod. Det är, med ett ord, ännu samma förhållande här, som forntidens näfrätt och sjelfhämnd hos de nordiska folkslagen. Besynnorligt nog har jag hört söderns system försvaras af aktningsvärda personer De yttra sig att det är mycket bättre att genast göra summarisk! slut på en affär medan blodet gäser, än att med det eljest öfliga bruket följande dagen fäkta på kal blod i duell. Det är ett slags fortsättning af di stinctionen mellan mord och dråp. Men olyckligt vis gäller icke denna åsigt, emedan tvisten ändoci icke alltid slutas med den första olyckan, utan fort sättes såsom krigsorsak emellan partierne, och ny hämnd intager sorgens ställe. År förbigå under. sturdom utan att förolämpningen eller våldet för. gätas; och kallblodiga, länge förberedda mord ärt de vidare följderna häraf.