Aftonbladet – 25 maj 1841, sida 2

De hade roligt, der de sutto, och märkte på sin nästas fel och svagheter. I dans får man nemligen lära känpa sitt folk. Efter jag ändock är i teget, hoppar jag öfver hela qvällen, till kl. 42 om natten. Då uppstod en tystnad på en balf stund. Sjelfva flolerna, som eljest ex officio skulle skrika, sutto i stum förväntan. Punsch bjöds omkring till karlarne, eller bischoff, äfven till damerna. Hvar och en teg ett glas, men så, det var en förbjuden frukt, och ingen förde det till läpparne. Nu framträdde ändtligen vår bederlige borgmästare, klädd i borgar-uniform, med stadens vapen, en aborre — kanske det skulle vara en lax eller sill; jag vet ej så noga — i knapparne; ställde sig midt i kretsen, kastade en glad bliek omkring i sällskapet, hostade ech började ett tal em Sverges räddning frår främmande ok, från verldsdespoters jernspira; vidrörde med lätta och målande drag Sveas och Noras förmälning — så sade ham väl, men han måtte väl menat förlofning, kan jag tro — och slutade med en skål för vår kung Carl. Den dracks med innerlig vördnad för hjeltekonungen. Vi voro ju Svenskar alla, och vi trotsa de storas baler i verklig tillgifvenhet för konungen. pSkålen efterföljdes al en sång, exequerad af valda röster,v stod det väl sön i avisan, men i det faltet voro de illa valda. Magasinsförvaltaren sjöng rätt bra, och likaså notarien K.; men, Gud bevars för ett par bokkållare och provisorn! — Verserna VOFO skrifna af magistrats-sekreteraren , en litterat man, som kade läst Frithiof, och kunde Axel utantisk, samt ett stycke på Wiladimir den store, och som vid en musikalisk soire hade deklamerat Napoleons monolog, n. b. uten musik. Sedan skålen var druer ken, dansade man, och sedan man dansat dukadra man. En ärlig sup och litet salt mat, samt en kopp mjölk-chokolad smakade förträffligt ofvanpå alltihop. — De der skålarna äro alltid något sliskiga af sig, alltsedan man lade bort citron i punsch —, Kloekan slår 4, hon slår 2. Isen på rutorna har smält, och vattnet runnit ned på panelet, Kakelugnen svettas; lamporne brinna dunklare; mammorna och motrarna börja gäspa, och damernas lockar rakna. a och annan musikant sofver och spelar af mal vana. Punsch-bålen är i det närmaste