Aftonbladet – 25 maj 1841, sida 2

som han på dem. Röretsepartiet arbetar äfven på: Esparteros fall och på republik; några unga brushafvuden drömma till och med om, uppförande af det jakobinska dramat i Spanien, Annu äro ej de ytterliga partierna farliga och hafva föga att betyda. Man får nemligen icke göra sig några oriktiga föreställningar om de uppror och insurrektionssymptomer, som ibland utbrustit i städerna. Blott det vida ringare antalet af folket bekymrar sig om politik; större delen af nationen förhåller sig likgiltigt, och, hvad som är ännu värre, låter nyhetsmakarne råda; de lägre folkklasserne taga ej heller någon del i upploppen (?), och fråga endast hvarje morgon: hvem är i dag herre? I många städer af en viss betydenhet, såsom t. ex. Cordova, får man på fråga till stadens förnämste patrioter huru många de äro, till svar: preeist ett dussin! och desse 12 liberale leda för närvarande rörelsepartiet; af de moderate finnes måhända ungefär lika många, och dessa 24 personer bafva högsta väldet i en stad med 30,000 invånare. De lägre klasserna hafva alldeles inga d. v. s. helt och hållet likgiltiga eller! ock karlistiska tänkesätt. De öfrige invånarne följa lydigt och tålmodigt impulsen från höger eller verster. I Malaga utbrista temligen ofta oroligheter; men mean får icke tillskrifva dessa upplopp några politiska orsaker. Engelsmännen och några inhemska köpmän, hvilka de förstått draga in i sitt intresse, tillställa tid efter annan ett upplopp och ringa i stormklockan; under det att folket springer tillsammans i vild oordning, låta de de fartyg, som ligga i hamnen, helt stilla urlasta de Engelska fabriksvarorna och föra dem till magasinerna, utan att undergå tullbehand ing. Hvad de Baskiske provinsernes angelägenheter beträffar, så låter sig den saken lätt förklara. Biskava har en uråldrig, patriarkaliskt-republiksarsk författning. Hvar och en fimansperson, som är 21 år gammal, har rättighet att taga del i valet af prokuratorer. De kantonsvis Julsedde prokuratorne träda tillsamman, och utnämna chefen för provinsen. Folket församlar sig på ftorget i Vittoria. Provinsehefen träder ut på stadshusets balkong, och svär på en dolk att upprätthålla Fueros, skydda provinsens frihet, på ära och samvete föra styrelsen o. s. vy. En proturator frågar det nedanföre samlade folket: aViljen J hafva N. N. till eder styresman? Svarar folket Ja, så in stalleras den nye chefen i sitt embete; men svaras Nej, så måste han genast nedlägga sitt embete, och man skrider på stället vill val af en annan. För flere år sedan förkastade folket en kandidat, som tog sig detta så nära, att han trenne dagar derefter dog af grämelse. Allt tillgår med största lugn och ordning, och ännu finnes intet enda exempel, att våldsamheter härvid förefallit. Invånarne i de Baskiske provinserne hafva således, såsom man kan jöinna al förestående, en formlig sjelfregering, och besörja förvaltningen af sitt lands angelägenheter, utan medverkan af regeringen i Madrid. Antalet af de aflönade embetsmännen utgör endast 7 eller 8. Man känner icke till något tulloch accissystem, och den lilla provinsen Biskaya är den mest odlade och välmående delen af Spanien. Det finnes inga fattiga i denna provins, och invånarnes idoghet och flit har redan utplånat hvarje spår af det sista krigets härjningar. De böllo med Don fCarlos, emedan han lofvade dem att få bibehålla den republikanska författningen. Biskaya är en stat för sig uti Spanska staten, i hvilken många egenheter från medelåldern bibehållit sig ända intill våra dagar. Folket i Biskaya frågar föga efter hvem som regerar i Madrid, om de blott få behålla sin egen prnvinsförvaltning ostörd; de hafva gripit till vapen emet Cortes, endast af fruktan för egenmäktiga ingrepp af regeringen i Madrid i deras frihet, och denna farhåga har sin goda grund; ty tregeringen i Madrid är ganska fientligt stämd emot ide Baskiska previnserna, och liksom i förtviflan öfver, alt icke kunna afpressa dem några penningar. I stället för skatt, nemligen, gifva dessa provinser Konungen i Spanien, efter gammalt bruk, iendast en frivillig skänk. Madrid, säga de, vill hos oss fylla sina toma kassor, och stärka sina svaga krafter. Madrid vill skicka oss på halsen sina uthungrade statstjenare och kreatur, på det vi måtte göda dem på vår bekostnad. Detta vilja vi alldeles ficke tillåta och dö hellre till sista man, än visamtycka till en dylik begäran. Tidningarna hafva fockså verkligen för någon tid sedan berättat, att de sednast från Madrid till de Baskiska provinserna skickade tjenstemän, oaktadt fredsfördraget, icke blifvit emottagna, utan sett sig nödsakade att vända tillbaka. Espartero har måst gifva efter, och hans skrytsamma hotelser hafva icke tjenat till annat, än att i en rätt klar dager framställa hans vanmakt och obeslutsamhet. Om Madrid, säga Baskerne, om de andra delarne af Spanien regera sig lika väl som vi, då skola vi komma dem till mötes och göra gemensam sak med dem. Vi önska lifligt, att Spanien i sin bildning och förvaltning måtte gå lika mycket framåt som vi; men vikunna omöjligen beqväma oss till att gå tillbaka till dess felaktiga och barbariska regeringssystem. — För öfrigt är det Engelska inflytandet i Spanien öfvervägande sedan de sednaste händelserne, och det Fransyska nästan helt och hållet tillintetgjordt. DANMARK. Vid er sammankomst af sällskapet för Arandet af provineial-ständernas införande har det framställda förslaget, att upphöra med de årliga högtidligheterna i anledning af denna institution, blifvit förkastadt med stor majoritet. Af de närvarande ledamöterne förklarade dock 486, att de ieke vidare ämnade taga del i dessa festiviteter.