Aftonbladet – 19 maj 1841, sida 3

huset, tre grannfruar som utgjorde hennes aristo kratiska societet. I början något försagda vid å synen af Turken, såsom de envisades att kalla ho nom, hemtade fruarna likväl småningom mod oc! vågade ändtligen helt ogeneradt tala vid honom och nu gafs det ej något slags fråga som de icke ställde till honom, rörande hans lands seder, bruk religion, klädedrägt, fruntimmer och byggnader, si att den stackars mannen, icke van vid ett sådan ordflöde, slutligen ej visste hvilken han skulle hör: vå eller svara. Han var för öfrigt vid det bäste ynne i verlden och behagade hela församlingen Victorine icke undantagen, ty ehuru han icke vai sin första ungdom, kunde hon likväl icke under åta anmärka, att han hade ganska vackra drag och att hans rika och imponerande drägt klädd honom förträmigt. När han således förnyade sit giftermålsförslag, hvarvid han vände sig litet me: direkt till henne än till modren, nöjde hon sig mec alt göra en blyg bugning, som fullkomligt väl kund lagas för ett samtycke. Mauren uttolkade den också i sådan syftning, ty han drog af sitt fipger en ring med vackra diamanter, hvilken han erbjöd hennt såsom en borgen för deras förestående förening och affären var således uppgjord. Hvad som isynnerhet förtjuste den honetta fri Dubois var, att Mauren ej allenast icke begärde någon hemgift för hennes dotter, utan att han til ch med syntes förvånad när hon halft darrandt vidrörde denna grannlaga fråga. Bruket är också os Mahomedanerne, att det är mannen, icke hu. trun, som medför hemgiften. Man skiljdes således t, på ömse sidor nöjda med hvarandra, och de tre ranniruarna upprepade i kapp efter Agans bortång: At de aldrig föreställt sig, att en Turk unde vara så älskvärd. (Forts. följer.) — —tE — Err KINESISKT FÄNGELSE. I det himmelka riket erhålla arresterade personer, som hafva lågot att betala med, eget rum, kort, uppassning amt hvarje lyx och beqvämlighet som kan åstunlas, Kedjor och bojor aftagas och upphängas på äggen till dess runden kommer för att visitera, då