Aftonbladet – 15 maj 1841, sida 4

kommer att ikläda sig samma hemmans och belstads natur, vare sig frälse, skatte eller kronon. Således vore klart, att hvarje lott af en slik allmänning är ansedd efter delningen utgöra en integrerande del af det hemman, den tillfallit, och att någon serskild skatt derå följaktligen icke bör ega rum, enär sjelfva hemmanet förut drager denna. Det torde väl dessutom icke kunna af någon bestridas, att, om vederbörande sockenmenigheters eller hemmansinnehafvaTes eganderätt till ifrågavarande allmänningar icke fallit i glömska, utan alltid varitkänd, Kronan icke eller utan öppet våld kunnat, på sätt nu skett, åt nybyggare cgenmäktigt upplåta och skattlägga den ringaste del af samma allmänningar. Hade således Kronan icke förmenat sig vara egare, så vore ifrågavarande allmänningar i detta ögonblick icke betungade med de skatter, som nu finnas dem åsatte, utan ännu fullkomligt skattfrie. Det vore jemväl klart, och torde lika litet af någon skäligen kunna motsägas, att skattläggningen af omförmälde allmänningar, som skett i förutsättning af Kronans eganderätt, hade bordt upphöra att gälla, i samma moment denna förmenta rätt blifvit underkänd. Sedan misstaget om eganderätten blifvit utredt, måste ock, i följd deraf, skattläggningsåtgärden ovedersägligt blifva en nullitet. Den omständigheten, att sjelfva förrättningen skett i behörig ordning och med iakttagande af de i lag föreskrifne former, kan väl icke lända densamma till något stöd, då den erforderliga grunden, nämligen eganderätten, saknats. Denna motion har visserligen vid denna Riksdeg redan blifvit af Rikets Stärder afslagen; men vi bekänna, alt den principfråga, den involverar, är så vigtig, att den i allt fall förtjenar alt noga begrundas. Vi införe derföre här äfven moljven till Lagoch Ekonomiutskottens afstyrkande till Motionärens förslag. Desse Utskott hafva yttrat: a Att då sockenallmänningarna ända till uttfärdandet af Skogsordningen den 4 Augusti 1803 stodo i fullkomligen lika förhållande med landsoch häradsallmänningar, å hvilka nybyggen fingo, under bestämda vilkor, anläggas och försvaras, på sätt 65 af nämnde skogsordning innehåller, är det klart, alt skattläggning af sådane nybyggen eller intägter å sockenallmänningarne, hvilken tillkommit före 1805 års skogsordning, hvarigenom dessa allmänningar till socknarnes fria disposition upplätos, är fullkomligen rättsenlig. Men, om sådan skattläggning skett efter nämnde tid å lägenhet, som blifvit upptagen å allmänning, hvilken icke var då såsom sockenallmänning ansedd och erkänd, ehuru det sedermera lyckats menigheterne att tillvinna sig densamma, måste förhållandet vara enahanda, och den derföre tillkomne skattläggningen vara lika giltig och beståndande, som, i händelse den skett före utfärdandet af 1805 års skogsordning. En lägenhets skattläggande har dessutom icke sin grund i en Kronans jordeganderätt, ty i sådant fall skulle afgärda by icke kunnat serskildt i mantal sättas, utan på hvarje sjelfständig jordegendoms skyldighet att, i förhållande till dess storlek och godhet, genom erläggande skatt, bidraga till fyllande af statens behof. Alt dessa grundskatter kunde försvinna, må anses önskligt; men så länge detta ieke kan ske, lärer en eller flere i behörig ordning skattlagde hemman eller lägenketer, de må vara å sockenalimänning upptagne eller icke, svårligen kunna från en sådan tunga befrias.n POSTSCRIPTUM. RiksStånden hafva i dag haft plena, men ingening serdeles vigtigt förefallit. Borgareståndets inbjudning till Adeln att frångå sitt beslut i frågan om voteringspropositionen i de 41 punkterna af extra statsregleringen, derom Bondeståndet afslagit StatsUtskottets förslag, troddes komma att väcka någon Jifligare diskussion, men lades på bordet andra gången. Likaså några betänkanden från KonstitutionsUtskottet, så att plenum slutades tidigt på förmiddagen. — Hos Presteståndet biföllos dessa betänkanden, från N:o 406 till 444. — Hos Borgareståndet var val till förstärkt EkonomiUtskott, Dessutom förekommo och biföllos, utan diskussion, några voteringspropositioner från KonstitutionsUtskottet, rörande grundlagsförändringar, samt ett par smärre betänkanden från StatsUtskottet. — Hos Bondeståndr t förekommo ett slags reservationer af några få ledamöter, Strindlund, Apelqvist, Peter Jönsson från Träslända och Måns Jönsson, jemte elt par andra, mot gårdagens resultat i Förstärkta KonstitutionsUtskottet. HANDELS UNDERRÄTTELSEN: