ler användas årligen på handeln öfver Kjachta. För lidet år steg värdet af de Ryska produkter, som gin vo till Kjachta, vida öfver 24 millioner rubel, oci en stor del af varorna blef qvarliggande i magasi nerne. Theet, som Ryssarne tilbytte sig, utgjord B0,000 kistor, hvaraf 335,000 voro af de högre sor lerna och 45,000 af de lägre Man räknar nägre och 30 olika serter the. Af det gröpa, som genon form och smak skiljer sig från alla öfriga, införe: minsta gvantnteten, blott 400... 200 kistor. De märkvärdigaste slaget al the är tegel-thcet, så kallad: emedan det har formen af en tegelsten, hvars fast het det äfven antager. Det tillredes icke på samme sätt som annat the, utan man kokar det såsom er rätt, med tillblandning af mjölk, smör, salt och kryd lor. Det är säledes mera en maträtt, än en dryck Chineserne afsätta deraf årligen omkring 5 å 700( sistor i Kjachta. Ryssarne begagna icke sjelfva det. a the, utan sälja det till Armenier och Tartare som pläga skicka det från Kasan till de Kaukasiska änderne och östra Siberien. Kalmuckerne, Kirgiserne och Buräterne konsumera mycket deraf. Föritan the föra Chineserne änne många andra afsina produkter till marknaden i Kjachta, såsom atlas, ;repe, pipskaft, leksaker, tuseh och firger. Men dessa artiklar öfyerstiga icke Ii värde 50.000 bankovubler. Staden Kjachta, belägen vid floden af samma hamn, och blott. trenne werst från ehinesiska köpingen Maidmadsebin, kar 2!54 werst i omkrets. Invånarne Kjachta erhålla alla sina behof, äfven af chinesiska varor, tullfritt genom handeln, och ega. således portoranko-rätt. Men på det icke något kuntraband måtte hvarken kommain eller gå ut, måste anställda jullväktare dag och natt hålla den strängaste upp igt öfver allt. som kommer ifrån och till Kjachta. Fill varunederlag begagnas tullhus, men hvilka 2 ålder äro ganska bofälliga och icke heller tillräekligt rymliga för de stora förråden af varor, hvarföre