Aftonbladet – 11 maj 1841, sida 2

och mer, och visar, om jag icke misstager ma med hvarje år en större böjelse för införande ,skyddstullar; under löppet af innevarande å kommer Förenta Staternas tariff att undergå e (revision; rörande handelstraktaten med Brasi lien måste snart urderhandlingar ånyo öppna: Jag kan icke undgå att yttra den åsigten, att närma oss en vigtig kris, och att landets kom jmerciella politik och prosperitet bero af det e mettagande, mina förslag röna. Vi må negocier så mycket vi vilja, men hvad skola vi svara dem med hvilka vi ämna öppna underhandlingar? D skola säga till oss: avisserligen ligger det eder or Ibjertat, att se vår marknad öppnad för eder han del, men vi veta också att j nyligen varit nöd sakade att sjelfve öfverväga detta ämne, och at det icke var fråga om huruvida j på spekulatio; skullen företaga några förändringar i serskild delar af tullsystemet, utan huruvida j skulle: juppbringa en summa af mer än halfannan mil lion, antingen genom direkt beskattning, elle derigenom att j insläppen främmande varor ho ieder. De skola vidare säga oss: Vi höra vä hvad j sägen, men vi se också huru j handlen. De skola säga oss: JI hafven sjelfve uttalat ede dom: j hafven förut gifvit oss det svar, som v nu gifva eder tillbaka. Förgäfves skulle vi för söka förmå dem, att följa en liberalare politik om vi sjelfve stå fast vid att bibehålla prohibi tiva tullar under namn af skyddstullar. Det ä derföre af största vigt, att i afseende på främ mande produkters införsel förfara på ett libera lare sätt, och snart vidtaga denna åtgärd, om v icke vilja förlora vårt tillträde till marknadern öfverallt i verlden, och blifva ett rof för rådlös bekymmer och förtviflan., oFår man döma af tonen i det ministeriell bladet Morning Chronicle, så lära ministrarne ämna att upplräda ganska manhaftigt i span målsfrågan, och sätta sig i spetsen för rörelsen Nationen — heter det, bland annat, i er artikel i nyssnämnde blad — har länge oc djupt lidit till alla sina intressen genom de afskyvärda monopolet, hvars dagar, Gudi var lof, nu äro räknade. Till fördel för en jem förelsevis ringa klass af individer, hvilka jus! hemta sin betydenhet från industrien, den de så länge sträfvat att förlama, har en börda bli. vit pålagd den öfriga delen af folket, som icke alls står i något förhållande till den fördel, detsamma hemtar deraf. Den ena utländska mark. naden efter den andra har blifvit stängd för de Brittiska manufakturerna, och den hungrande fabrikanten fann ofta sin flit och sin skicklighet otillräckliga, emedan hårdhjertade monopolister icke ville tillåta honom att i utbyte föl dem emottaga den enda artikel, som utlandet kunde gifva. Omsider uppgår ett nytt och lysande tidehvarf för nationen. Men folket bedrager sig, om det tror, att monopolisterne icke skola göra ett starkt motstånd, för att bibehålla sina inbillade fördelar. Det omisskänneliga uttryck af förargelse, som flere gånger under loppet al diskussionen i går gaf sig luft å oppositionens sida, måste upplysa nationen om det hårdnackade motstånd, som skall uppträda emot detta rättvisans verk. Men det beror nu af folket sjelf, att bestämma hvad som skall blifva resultatet af detta motstånd. Vi behöfve knappt anmärka, att då hos nationen hela makten hvilar, hon måste segra öfver allt motstånd, så snart hon finner för godt att använda denna makt. Fastän resultaterna af reform-billen icke fullkomligt motsvara folkets sangviniska förhoppningar, så var denna bill dock en ärofull åtgärd, och hvar och en, som tagit del i denna stora moraliska revolution, har rättvist anspråk att vara stolt deröfver. Knappt hade ministrarne förkunnat sin plan, förrän den helsades med högt jubel af reformvänner af alla nyanser, som insågo, att de endast genom enighet och förenade ansträngningar kunde hoppas att draga behörig nytta af ministrarnes rättvisa, derigenom att de medelst fruktan tvungo oligarkieöå till koncessioner — — — Hvad en gång skett, kan ske innu en gång — — —. Bland alla de orättrådigheter, som föllo det oreformerade parlamentet till last, väckte spanmåls-lagarne allramest folkets ovilja, och eggade detsamma till de ansträngningar det gjorde, för att tillvägabringa reformen — —. Hade afskaffandet af spanmålslagarne blifvit föreslaget omedelbarligen efter antagandet af reform-billen, då en öfvervägande majoritet fanns i Underhuset, så hade denna åtsärd måst gå igenom — —. Politiska rättigheter äro blott medel för ändamål. Huru vigtig in reform-billen var, så är dock afskaffandet af sparfmåls-lagarne vida vigtigare; det är den praktiska fulländnringen af reform-billen. Denna åtsärd kommer att öppna för Brittiska industrien a mA ART. Ls I -— -.