Aftonbladet – 10 maj 1841, sida 2

Den andra, eller hofiistan, innefattade Presidenten Frib. Ehrenborg, Kommendörkapitenen Krusenstjerna, Kammarherren Pereswetoff Morath, Hr Stjerngranat, Kapiten, Landshöfdingen Bergenstråle och Brukspatronen Celsing. Desse fingo högst 76 röster. — KonstitutionsUtskottets voteringsproposition i representationsfrågan har i dag jemväl gått igenom i Presteståndet, af aktning för medståndens redan fattade beslut,, såsom det heter, sedan Hr Erkebiskopen förklarat, att ej hinder mötte för antagandet. Åtskillige ledamöter yttrade likväl dels betänkligheter, dels rent af yrkade förkastande. Deremot försvarades propositionens formenlighet af Biskop Nibelius och Professor Geijer. Slutligen skedde approbationen på så sätt, att resultatet antogs, men hvad Utskottet yttrat i motiverna, ogillades. — Det vigtigaste som inträffade uti Borgareståndet i Lördagens eftermiddagsplenum var, att Ståndet kasserade en votering, som försiggålt i Förstärkt StatsUtskott, af den orsak att en ledamot der varit frånvarande. Hrr Schartau och Halling hade reserverat sig mot denna votering, emedan de ansett att Utskottet nödvändigt måste vara fullständigt, och yrkade en återremiss, på det ny votering öfver denna punkt skulle kunna försiggå. — I dag upptogs största delen af förmiddagen af en diskussion öfver hlla kreditivet. Stora kreditivet bifölls såsom Utskottet föreslagit, till 2 millioner Riksdaler; öfver lilla kreditivet uppkommo trenne voteringar, en angående föredragningssättet; uti den andra bestämdes detta kreditiv till 500,000 Rdr med 23 röster mot 20, som ville höja det till en million; (Hrr Lagergren, Wijk, Gezelius, Moberg, Helsingius talade för den högre summan, och Hrr Schartau, Petve. Fornander, Wern för den lägre.) Utitredje voteringen afslogs Utskottets tillstyrkande, att detta kreditiv skulle delas i tvenne delar, för militära och för anåra oförutsedda behof. Röstantalet var 22 mot 20; Hr Petre m. fl. yrkade delning; Hrr Halling, Lagergren, De Mare, Wijk m. fl. att det icke skulle delas. — I Bondeståndet väcktes motion, att Ståndel måtte för dess del besluta en underd. skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran af verkställighet å den i 435 af sista Riksdagsbeslutet af Ständerna beslutade åtgärd angående räntespanmålen m. m., likväl med undantag af Lit. bd. om markegångssättningarne. Motionen remitterades till enskilta Utskottet. — Ståndet godkände StatsUtskottets utlåtande JV 516, angående kreditivsummorna. — Lagoch EkonomiUtskottens betänkande JM G7, om strömmingsfisket i Bottniska viken, bifölls genom votering. I fråga om reglering af Riksgäldskontorets tjenstemäns löner, beslöt Ståndet, att ingen förhöjning må äga rum uti de lönevilkor, som samma tjenstemän nu innehafva. Vid StatsUtskottets utlåtande JE 347, deri Stats-Utskottet anmält, att Adeln och Presteståndet ogillat voteringspropositioner i fråga om postmedelns, saluaccisens m. fl. ingående till Riksgäldskontoret, beslöt Ståndet att uppmana StatsUtskottet, att genom deputation till Adeln och Presteståndet söka förmå dem ändra deras beslut och godkänna propositionerna till votering i detta ämne. — Derefter biföllos åtskilliga betänkanden från BankoUtskottet. — Det omtalas nu, att Ständerna ändtligen hafva att vänta en kallelse till Plenum Plenorum, då Regeringens så länge uppskjutna beslut i de många hos henne hvilande grundlagsoch lagfrågorna skulle meddelas. Det långa uppskofvet med detta plenum innefattar redan en märklig premiss till omdömet om närvarande kabinett, en ytterligare lärer man hafva att förvänta i sjelfva beslutet. — För aflidne Sekreterarens vid Landtbruksakademien, Granbergs enka, har StatsUtskottet tillstyrkt en pension af 200 Rdr årligen.