festen. Man anmärkte, att legitimisterne inom densamma icke allenast afhöllo sig ifrån omröstningen, utan äfven bortgingo innan den företogs. Icke desto mindre funnos 23 svarta kulor i urnan, således 93 protesterande emot Julirevolutionen, och tidningen Commerce öfverlemnar åt publikens skarpsinnighet att uträkna hvilka dessa möjligen kunde vara. Storhertiginnan af Meklenburg lärer icke få stå fadder åt sin dotterson, grefven af Paris, emedan erkebiskopen ej vill erkänna henne, såsom protestant! I anledning af denna fest, hafva 187 förbrytare blifvit benådade, nemligen 436 helt och hållet, 28 till en del och 3 befriade från schavottering. Bland alla dessa betnner sig likväl ingen för något politiskt brott fälld person, en sak, som väckt myeket uppseende, och det just icke till regeringens fördel. Juryns utslag, i frågan om Ludvig Filips bref. sysselsätter ännu pressen, och den ministeriella är, som man lätt kan tänka, ursinnig af harm derötver. En liten balsam på dessa sår har den likväl erhållit genom den upptäckten, att i ett af Sarrans år 4834 utgifvet arbete, kalladt: Ludvig Filip och 4830 års kontra-revolutionp, förekommer ett muntligt svar af konungen til! då varande Brittiska sändebudet, rörande Algiers ockupation, hvilket är ord för ord detsamma. som ett bland de föregifna brefven. Man tror, att grefve S:t Aulaire, så snart han anländt til England, söker väcka ett åtal mot Cuntemporaine för förfalskningsbrott. Imedlertid har man sökt hämna sig på Gazelte de France, som man anklagat för vanställande af domstols-debatterna. och då dess ansvarige utgilvare icke infunnit sig, har korrektions-polisen, utan tillkallande af jury. fällt honom till 5000 francs böter. I Paris vidtagas en hop försigtighetsmått, som om man fruktade någon uppresning. Posterns äro fördubblade, talrika patruller genomströfva gatorna och af hvarje regemente hålles en ba: taljon qvar i kassernerna. Man har sett upp: maningar anslagna på knutarna, och en liten träffning mellan gatmamseller och deras tillbed: jare, som endast kunde åtskiljas af en stark trupp municipalgarde, gaf nyligen ett litet fö respel till hvad man befarar, som är ett upp: lopp af arbetarne. Då den 29 April minister konseljen var församlad, beordrades, till dess säkerhet, en stark afdelning trupper till Tuileriernas grannskap. I Algier har en af Fransmännens Arabiskt bundsförvandter, Ben-Aissa, riddare af heders legionen och känd under tillnamnet: öknen ormp,, blifvit såsom falsk myntare dömd till 2 års tvångsarbete. I en otalig folkmängds när varo afskars hans skägg. hvilket anses som er stor skymf för en Arab, och han affördes til Toulon, der han skall undergå sitt straff. SPANIEN. Det är icke Cabrera, utan Tristany, som an ländt till Spanska området. Eijest försäkras at Carlisterne åter förehafva något anslag till lug nets störande, och att Konungen af Hanove ställt 300,000 Frances till Don Carloss disposi tion, hvaraf den ena hälften skall användas fö hans egen räkning, och den andra öfverlemna till den junta, som nyligen bildat sig i Toulouse Senaten och Deputeradekammaren äro, i frå gan om regentskapet, icke af olika tankar on någon annan punkt, än rörande omröstningssät tet, emedan den förra vill hafva det hemlig och den sednare offentligt. För att afgöra den na tvist, kommer en blandad kommission af d båda kamrarna att sammanträda. Näst denna fråga är den, som mest ådrage sig allmänna uppmärksamheten: tvistighetern med Rom. Regeringen synes i det fallet deci derad, att handla med kraft och allvar. Ho: har således förbjudit offentliggörandet af all från Rom kommande bullor och andra doku menter, förr än de blifvit henne förelagda oc af henne gillade, samt förordnat att det i Lyo bildade sällskapet propaganda fide, såsom af re geringen ej auktoriseradt, icke får tålas i Spa nien och att dess fonder skola seqvesteras. STORBRITANNIEN. Det nederlag, ministeren led i en voterin rörande en klansul i Irländska valmans-bille: (den stannade i en minoritet af 24 röster; ick 25, såsom första ånderrättelsen lydde), hav blif vit efterföljdt af en ytterligare tappad votering äfven rörande en klausul i samma bill. Mini strarne förlorade den med en undervigt af 4 lröster. Då detta resultat tillkännagafs för hu set, uppsteg Lord John Russell och yttrade, at han icke ansåg någon vidare diskussion af d återstående klausulerne i billen nödvändig, c