Aftonbladet – 8 maj 1841, sida 1

—S Han lät Langlois styra af med sig åt den praktfulla sidan af hamnen, som i Brighton rymmar en mängd vackra segelbåtar, förda af gamla sech unga styrmän, hvilkas sysselsättning är att skaffa fort stadens invånare och resande till de ställen de önska besöka. Mot dessa stränder, som under en half svensk mils längd, från Kempton till Brunswick Square, visade ett förtjusande broderi af de mest intagande ech omvexlande byggnader, konstens skapelser, mot hvilka solen i detta ögonblick riktade hela sin eldblick. — Mot dessa stränder slogo så angenämt vaggande, så fridlystna vågor, att doktorn, som ej kunde undgå att jemföra denna lugna tafla med den srid, som härjade i hans inre, dervid lät ett dystert småleende sväfva fram på läpparna. Langlois hade tagit plats fram i båten, och doktorn såg honom i all maklighet stoppa sin pipa. Badarens ansigte förrådde ej den minsta sinnesrörelse; han följde med ögat efter hvarandra de fula steniga stränderna, som prydas af en tunnsådd qvarlefva af grönska, det jemna fältet närmast stranden, och den