Aftonbladet – 8 maj 1841, sida 1

Article Image
STENAR USS ARBE ME 4 1 PA TETERenE f KIFS BIR Bb, ef St nn. ; i F. BASTMANS uti huset JE 9 i hörnet af Hornsoch le EE GTHsS...:i:E. — — E. 57 våra sambhällsinrättningar ett nytt prof. För första gången i vår historia har Presidents-embetet, genom inträffandet af en händelse, som konstitutionen förutsett och stadgat om, tillfallit den person, som blifvit vald till Förenta Staternes vice-president. Faktions-andan , som är rakt motsatt den upphöjda andan af patriotism, skall måhända häri finna anledning till anfall på min förvaltning. Och då jag så oförmodadt, under så oväntade omständigheter, och under så högeligen ökad ansvarighet träder till förvaltningen af de allmänna angelägenheterna, skall jag i folkets förstånd och patriotism söka mitt enda säkra stöd. Min brinnande bön skall utan återvändo uppstiga till det allvisa och allsmäktiga Väsen som skapat mig, och genom hvars förfogande jag blifvit kallad till det höga embetet af President för denna konfederation, att jag måtte kunna efter bästa förstånd, gifva verklighet åt grundsatserne i den konstitution, hvilken jag svurit catt beskydda, upprätthålla och försvara,. Då de egna omständigheter, hvilka fört mig till utöfyandet af de dyra pligter, som åligga Presidenten i Förenta Staterna, icke lemnat mig det vanliga tillfället, som annars erbjudes denne embetsman vid hans installerande i cembetet, att, i form af ett inträdes-tal, för sina landsmän framlägga en teckning af den politik, han ämnar taga till rät!esnöre för sin styrelse, så synes mig en kort framställning af de grundsatser, som skola leda mig under min förvaltning af de allmänna angelägenheterna, vara en pligt, såväl emot mig sjelf, som emot eder. I afseende på främmande nationer skall grundvalen för min politik blifva : rättvisa å vår sida mot alla, och att icke tåla orättvisa af någon. Under det jag omsorgsfullt vårdar de fredliga och vänskapliga förhållanderna med alla och en hvar. blir det min högsta pligt att tillse, att landets ära icke måtte lida någon kränkning. För detta ändamål kommer vårt militär-försvar att utgöra ett ämne för min omsorgsfulla vård. Armåen, som under förflutna tider betäckt sig med rykte, och flottan, icke oegentligt kallad det allmänna försvarets högra arm, som spridt ärans glans öfver Amerikas flagga i alla jordens farvatten, böra sättas i ett kraftigt och fullkomligt skick. Med tanken fästad på det factum, som historien så fullkomligt bekräftar, att alla menskliga institutioner hafva en tendens att sammanföra makt i en enda persons hand, och att deras slutliga förfall härledt sig derifrån, anser jag af allra yttersta vigt, att en fullkomlig skilsmessa sker mellan svärdet och pungen. Det betyder föga, hvarest eller huru allmänna medlen förvaras, så länge Presidenten har makt att efter godtfinnande tillsätta och afsätta de tjenstemän, som skola förvara dem. Öfverbefälhafvaren för armeen och flottan är då i sjelfva verket äfven skattmästare. En varaktig och radikal förändring häri bör derföre vidtagas. Det besättande af tjenster, som tillkommer presidents-ombetet, är redan vidsträckt och tilltager beständigt. Ett sådant tilltagande går i bredd med tillväxten af vår befolkning, tilldess bokstafligen en arme af tjenstemän kan spridas öfver landet. Denna ohämmade makt, utöfvad af en sjelfvisk, ärelysten man, för att antingen göra sin makt varaktig eller öfverltemna den åt nägon gunstling såsom hans efterträdare, kan leda till användandet af alla medel, öfver hvilka han kan disponera, för att vinna sitt ändamål. Då rättigheten att afsätta från ett embete, icke är underkastad någon rättvis inskränkning, så frambringar den oundvikligen en anda af krypande servilism hos embetsmännen, hvilka, för att uppehålla den, genom hvilken de njuta sitt underhåll, skola direkte och verksamt blanda sig i valen, bäde de inom staterna och de federala, hvarigenom staternas lagstiftande makt blir underkastad den förnämste embetsmannens inflytande, och hans vilja gjord till den absoluta och högsta. Jag skall, då tid blir, påkalla kongressens åtgärder, i afseende på detta ämne, och med beredvillighet lemna mitt bifall till alla de lämpliga mått och steg, som kunna sätta en bom mot dessa olägenheter, så fulla af faror i afseende på deras tendens. Jag skall icke afsätta någon tjensteman från et! embete, om han med trohet och redlighet uppfyllt dess pligter, undantagande i sådana fall, der en embetsman gjort sig skyldig till verksamt partigängeri, eller genom hemliga medel — så mycket mera förhatliga, som de icke höfvas en, man — användt sitt embetsmannainfytande för partisyftemål, och derigenom bragt regeringens patronage i konflikt med valfriheten. Talrika förafskedanden blifya måhända nödvändiga, enligt denna regel. De skola af mig företagas utan hätskhet mot någon. Jag har icke orsak att hysa ovänliga känslor emot någon menniska, men mitt förfarande skall grunda sig på en djup känsla af hvad jag är skyldig mitt fädernesland och dess statsinrättningar; ej heller skall jag försumma, att använda denna ofrånvikliga regel i afseende på de embetsmän, jag sjelf tillsätter. Frihet i åsigter skall tolereras, och ett fullt åtnjutande af valrätten, amerikanska medborgares rätt genem födseln, upprätthållas; men jag säger åt embetsmannakorpsen högtidligt: Så långt och icke längre. I Jag har uppehållit mig något vidlyftigare vid detta ämne, emedan det är sannolikt, att förafskedanden från embeten komma att ega rum, och jag önskar, att mina landsmän måtte känna den grundsats, hvarefter den exekutiva makten handlar. 1 afseende på de allmänna utgifterne, bör den strängaste hushållning vidtagas, och, såsom ett resultat deraf, statskuld i fredstid med omsorg undvikas. Ett förståndigt och patriotiskt folk skall aldrig vägra att underkasta sig de bördor, som kunna finnas nödvändiga för nyttiga ändamål; och sann klokhet bjuder, att snarare gripa till sådane medel, för att fylla brister i statsinkomsterne, än till dessa I osäkra utvägar, som sluta med statsskuld, falla tungt på landets tillgångar och minska dess förmåga, at göra face åt något stort behof, som kan inträffa Alla sinekurer böra afskaffas. Anslagen böra vara direkta och tydliga, så att de lemna så litet rum ss rr AA — Är — — sosse ee a ent

8 maj 1841, sida 1

Thumbnail