Aftonbladet – 26 april 1841, sida 2

en, äger sjelf, efter verikcerad räkning, låta verktälla allt hvad afträdareRn innan afflyttningen ort, men underlåtit, fullgöra, eller ock, om han jaknar tillfälle dertill, hos Kengl. Maj:ts Befallningswafvande begära, att verkställigheten må genom enreprenad-auktion åt den minstbjudande upplåtas, lå, utan afseende på det i Syne-instrumentet uppagna ersättningsbelopp, antingen den sålunda veriicerade eller ock entreprenad-kostnaden skall af afrädaren ersättas — — Som andan af hela Författningen i allt utgår ifrån utt preja afträdaren, så är äfven denna deti stort mått. Icke nog, att afträdaren innan affiyttningem kontant erlagt husrötemedlen, enligt hvad SyneRätjen dömt henom till, utan han är äfven skyldig aut betala kanske så mycket till, om tillträdaren så för godt finner, och efter räkning uppgör hvad bristfäligheternas botande kostat honom. Denna räkning skall visst vara verificerad — detta betyder ringa eljer alls intet; nog vet han uppgöra en sådan till sin förmån. Om afträdaren är eller har varit militär, och lefver, lagar han troligen så, att han in natura kan förrätta nybyggnaderna eller reparationerna; nen är det enka efter bonom eller minderåriga barn, som icke, innan afflyttningen, kunna på detta sätt ullgöra hvad som brister, så äro de att beklaga. Böter å försäljning af foder och skog förekomma på åtskilliga ställen i Boställs-ordningen. I 42 6: sOm boställs-innehafvarne försälja skog, plikte 3 gånger mer än allmänna lagen bjuder (i Författnimgen står detta icke utsatt, men gör 4 Rdr Bko lasset); detta upptages och dömes af SyneRätten vid afoch tillträdes-syn.s Häri har Hr Grip följt gamla Boställs-ordmingen af 1758, med dess Förklaring af år 1779, hvilka säga, att sådana mål icke böra hänvisas till HäradsRätt, utan afgöras in leco, vid afoch tillträdes-syn. Deita kullkastar en Författning, hörande till allmänna lagen, neml. 4805 års Skogsförordning, som säger, all jusk vid FäradsRält och icke annorstädes skall boställs-innehafvaren svara för den åverkan han gjort å boställets skog. Detta tyckes ock vara det förnuftigaste, då allmänna lagen täger på ett annat ställe (jag tror i en Förordning af år 1779), att brottmål, hörande till 3:dje klassen, eller sådana som kunna försonas med böter, få icke upptagas efter 2:ne års förlopp. Om en boställsinmehafvare besitter eit boställe i 350 år, kan ham under den tiden i hela 28 år sälja skog eller effekter deraf, endast han de 2:ne sista åren hushbällar ordentligt med det öfverblifna af skogen, och för allt detta icke blir tilltalad eller belagd med böter, emsdan allmänna lagen, som nu mera, sedan 43809 års Regerings-form, icke af någon Grip får förändras, utan Standernas samtycke, här måste gälla. Fastäm denna Boställs-ordning varit gällande sedan år 1836, har likväl sedan den tiden en och annan arrendator, å den ort, hvarest insändaren bor, blifvit stäned till MäradsRätt för oloflig försäljning af skogs-effekter; och ehuru aktor påyrkat böter efter Boställsordningem, har likväl domaren följt allmänna lagen, och dömt till 4 Rdr 46 sk. Banko för hvarje lass långved. Bådan är den af Hr Grip kontrasignerade Militiebeställs-ordninger. Man behöfver alltså en 2; — men hvarföre kan den icke bli användbar äfven för civila och ecklesiastika boställen? Ännu äro ganska många både arrendatorer och militärer, som icke känna 13836 års Militieboställs-ordning, eburu smart fem år äro förflutna, sedan den utkom. Den upplästes i kyrkorna 1836 under påstående exercis-möten, ech har sedermera icke eftare hörts utaf än vid husesynerna. De gamla Författningarna ligga ännu qvar på boställena, men Boställs-ordningen af 4836 finmes ieke-någomstädes. Detta torde ock vara det rätta; den väeker då ingem förargelse hes boställs-innehafvarer, och man kan då säga åt honom, som Nicander sade åt Nyberg om Hamlet: Du är lycklig, min bror, du vet ingenting,.