Aftonbladet – 24 april 1841, sida 2

t. f. Ministern för utrikes ärenderna, dels ur StatsUtskottets räkenskaper och föregående riksdagars offentliggjorda handlingar. Vi skole i nästa nummer lemna ett utdrag af derna redogörelse, som synes med mycken flit uppgjord, Utom dess äre äfven bland reservanterne, Eriherre A. Cederström, som ej finner att utredningen i ringaste mån förändrat sjelfva saken, Doktor Björkman, sem åberopat Hr Troils reservation vid förra betänkandet och riksdagsfullmäktigen Heurlin, som föreslagit ett annat svars afgilfvande efier reciten om hvad som passerat. Detta slår, såsom det synes, spiken vida närmare på hufvudet, och vi anföre derföre deraf följande: Rikets Ständer torde häraf finna, att Utskottet intill tidpunkten af närvarande Utlåtande, icke eg! några ytterligare facta eller uppgifter att åberopa, än dem, sem förut af Rikets Ständer äro kände, eller som af enskilde ledamöters yttanden inom RiksStånden kunnat upphemtas; och Utskottet ha på detta förhållande grundat sin förmodan, att de skulle vara både otjenligt ech ändamålslöst att specifikt upptaga till besvarande en och annan eller flere af de inom RiksStånden gjorde anmärkningarne, enär Utskottet icke anser sig ega rätt at afgöra, hvilka deribland som ega anspråk, företrädesvis framför de öfrige, på sådan serskild uppmärksamhet. I dess ställe har Utskottet ansett de: åligga sig att bestämdt uppfatta frågans verkliga ställning i sin helhet, sådar den efter dess serskilda behandling intill denna tidpunkt nu framstår, sam! att, efter denna uppfattning, till ledning för Rikets Ständer, lemna Utskottets lika bestämda omdöme deröfver i öfverensstämmelse med den öfvertygelse som både inom RiksStånden ech Utskottet under tiden sig utbildat. Ifrån sådan synpunkt betraktade, får Utskotte! vördsamt förklara såsom i dess tanka nu varande enda föremål för pröfning, frågorne: dels huruvids någon laggild anledning förefinnes att anse Riket vara belastadt med ineller utrikes gjord gäld? dels ock, huruvida andre omständigheter förekommit, på grund af hvilka Rikets Ständer borde bevilja det af Kongl. Mej:t för ministerkassan äskade ytterligare anslag af 775,966 Rdr 32 sk. Banke? Och alldenstund i förra hänseendet icke förekommit någon anledning, det under de transactioner, hvarigenom ministerkassans uppkomna brist tid efter annan blifvit betäckt eller omsatt, skuldsättning för Svenska Statsverket egt rum, med iakttagande af någon bland de former, Grundlagen för en sådan skuldsättning såsom oundgänglige föreskrifvit, samt det så väl af Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelser till Rikets Ständer och deras StatsUtskott, som af f. d. Utrikes Statsministerns H. Erc. Friherre Stj-rnelds ech nu tjenstförrättande Ministerns, Hr Statsrådet Ihres skriftliga yttranden ar att inhemta, det ministerkassans brist icke såsom dylik Statsverkets skuld varit ansedd; alltså kommer Utskottet otvunget till den slutsats: — Det nägen Rikels Ständers åtgärd, till reglerande eller isfriaomde af gjord Statsskuld, icke i ringaste målt: finnas påkallad. Och som, beträffande den sednare frågan, Utskottet, oaktadt negaste öfvervägande af alla de skäl. som blifvit anförda för lämpligheten af att under ett eller annat afseende undantagsvis med Statens medel fylla den brist, som ministerkassans förvaltning iråkat, icke funnit sin förut i ämnet yttrade öfvertygelse rubbad, utan fastmer än ytterligare stadgad, får Utskottet vördsamt tillstyrka Rikets Ständer: att anse de i denna sak ådagalagde förhållanden icke medgifva beviljandet af den ifrågasatta utgiften.p Såsom en intressant ny episod i kabinettskassesaken omtalar man dessutom en skrift, som Hr Foenander uppläst i StatsUtskottet den 23 och hvilken skall innefatta en motutredning mot reservanternas. Den fick ej följa med betänkandet, men vi skole söka att kunna meddela den i nästa nummer. MMM ANGÅENDE ÅTSKILLIGA REFORMER I SEGLATIONSORDNINGEN. MARKLIGA UPPGIFTER. En ledamot af Bondeståndet, Riksdadsmannen von Zweigbergk, uppläste för några dagar sedan, vid föredragningen af ett betänkande från Lagoch Ekonomi-Utskotten, följande anförande, angående sättet för varuangifmingar här i paekhuset, och . hvars innehåll af sig sjelf lärer fästa uppmärksamheten utan någon vidare inledning: Efter vunnen upplysning om itskilligt, som med tullverket och dess administration har ett ovilkorligt samband, anser jag vara min pligt såsom representant att i anledning af Bevillnings-, Lagoch EkonomiUtskottens betänkande JM 9 göra några anmärkningar vid seglationsordningen. så mycket heldre som jag genom bifogade facta hoppas att tydligt och klart kunna ådagalägga, icke allenast att vissa 4 af densamma äro så stiliserade, att de kunna leda till verkliga missbruk och stå i uppenbar strid med hvarandra, utan förnämligast att genom förändring af dessa SS missbruken kunna förekommas och statsverket komma i åtnjutande af en icke obetydlig årKE FN