Aftonbladet – 22 april 1841, sida 1

Mitlidens röst, som frågade om hon fick komma in. Kommer man att förkunna oss en ny olycka ?s tänkte Carl Stuart. Sir Murrayp, sade ladyn, hviskande i hans öra, esergeant Maxwell håller utanför, och begär att jag skall utlemna åt honom en Irländsk prest, som han sett hos mig. Denne Irländske prest är prinsen sjelf, Myladyl ePrinsen!, ropade lady Mitliden oeh föll nu i sin ordning på knä för den, hon förut behandlat som bedragare och lösdrifvare. Under det den gamla damen gjorde denna penitens, drog sir Murray fram en dolk, som han bar gömd under sina kläder, hvarmed han skar sönder alkovens förhängen och knöt rimsorna tillsammans till ett tåg. Derefter band han denna improviserade stege med ena ändan fast wid en fönsterpost och släppte den andra ned mot marken. eHärp, sade han till prinsen, kär enda räddningsmedlet för ers Höghet. Carl Eduard tvekade icke; han steg ut genom fönstret och firade sig på tåget ned till marken. Sir Murray tog nu i sin ordning tåget, men innan han förtrodde sig åt detta räddningsmedel, sade han till lady Mitliden: Prinsen är frälst, om han kan få en timmas försprång undan dragonerne. En timmas försprång! Hör ni mylady? Pipans ljud skall sedan underrätta er Om, att vi kommit fram till säker ort. Under tiden hade dragonerne stått qvar btanför gallerporten, emedan intendenten, förskräckt