Aftonbladet – 7 april 1841, sida 2

åt Adelns och Presteståndets Talmäns bruk, att, i strid med de andra båda Talmännen, vägra framställa Utskottens voteringspropositioner i åtskilliga beskaltningsoch statsregleringsfrågor, der två Stånd stannat emot två, ja, till och med i sådana mål, der Stånden vid föregående Riksdagar varit ense om hufvudsaken, så finner man lätt, att så länge det gamla byråkratiska och hofpartiet sålunda kan disponera majoriteten, icke blott hos Adeln, utan äfven inom Presteståndet, befinner sig representationen i det hela i ett ständigt upplösningseller nullitetstillstånd, så att hvarje större och mera bestämd opinionsyttring blir omöjlig, äfven utan att Regeringen behöfver synbarligen sätta sig sjelf i sticket, för att motverka den. Regeringen har således här varit i tillfälle att på det behändigaste sätt, och utan att synbarligen kompromettera sig, göra en tillämpning af det gamla ordspråket: Divide et impera. — ae — Vi taga oss friheten fästa våra läsares serskilta uppmärksamhet på det utdrag ur Presidenten Harrisons inträdestal, då han emottog sitt embete, som finnes på ett annat ställe i bladet. De upphöjda och ädla tänkesätt, den sorgfällighet för bevarandet af nationens frihet, som utmärka denna statshandlig göra ett starkt afbrott mot åsigterna och framställningarne i de officiella tal och dokumenter, som ofta emanera från de Europeiska styrelserna. I dem får man läsa mycket om cupprätthållandet af kronans värdighet, men vanligen ingenting om folkets rätt, och så vidt vi kunna påminna oss, har ännu ingen Europeisk regeripg föreslagit inskränkning i sin makt af aktning för den nations frihet den styrer. Hr Harrisons åsigter al pressens bruk och embetsmännens ställning till lagstiftande makten skola icke undgå att serskildt ådraga sig Läsarens uppmärksamhet och bifall. NAT — Uppå väckt fråga och sedan konsistorierne blifvit i ämnet hörde, har regeringen, angående Regements-pastorsbeställningarne vid indelta armeen, förordnat: 4:o att desse må fortfarande bibehållas och kunna med annan ecklesiastik befaltning vid församlingarne eller läroverken förenas; 2:o alt, vid fråga om sådan ordinarie befattnings förenande med Reg:ts-pastorssyssla vid indelta armeen, konsistorium bör, 1 hvarje serskildt fall, samt efter det vederbörande hörde hlifvit och Regementschefen sig i ämnet yttrat, inkomma med underdånig anmälan och eget utlåtande till regeringen, som då vill pröfva, huruvida de uppgifna beställningarne må förenas; samt 3:0 att den, som hädanefter till Reg:tspastor vid indelta armeen utnämnes, men icke derjemte bestrider annan ordinarie ecklesiastik befattning, skall åligga hos vederbörande Biskop och konsistorium sig anmäla till emottagande, under den från tjenstgöring vid regementet eller korpsen lediga tid af året, af förordnande att biträda vid läroverket, eller af missiv till tjenstgöring inom församlingen, och konsistorium ega att honom lämplig befattning anvisa. ef — Riddarhus-direktionen har tilldelat studeranden vid Upsala universitet Carl Otto Brakel samt studeranden vid Lunds universitet Friherre Bror Uno Peter Jakob Alexander Hummerhjelm hvardera ett lägre Riddarhusstipendium å 460 Rdr bko om året. (D. A.) — En för omkring 20 år sedan här anställd Rysk legationssekreterare, sedermera minister vid hofvet i Weimar, Grefve Santi, som öfversatt på Fransk vers och utgifvit åtskilliga lyriska stycken af Svenska skalder, samt deribland äfven Qvinnan, af Walerius, har nyligen aflidit i Weimar. SE — Mot vår uti gårdagsbladet gjorda reflexion, att Sv. Minervas anmärkning öfver inkonseqvens hos vissa Ledamöter af oppositionen i de ofrälse Stånden, vid behandlingen af de stora anslagen till fängelsebyggnader, ingalunda syntes oförtjentr, bar man erinrat, att, hvad en af dessa Ledamöter — Hr Schartau — angick, han just varit den, som i sitt Stånd yrkade, att de till länshäktenas ombyggnad af Statsutskottet föreslagna 900,000 Rdr skulle till framtiden reserveras (se Aftonbladet för den 31 Mars), emedan den plan för en sådan summas användande, som hade kunnat från Styrelsen väntas framställd, fortfarande saknades; hvarjemte Hr S. lärer haft så mycket mer anledning att yrka bifall till Utskottets förslag om anvisande af 400,000 Rdr, till förbättring af stadsoch häradshåkten, som deruti ingick ett belopp af icke mindre än 470,000 Rdr; för utförandet af en redan färdig plan till fängelsebyggnad i hufvudstaden, hvars behof af skyndsam secours i denna väg är alltför påträngande, för att tåla uppskof. — Uti Lund har Hr N. Lilja, förut fördelaktigt känd genom sina dikter äfvensom genom ET 101117 TT a ad TF OAOr sm RE oo me Tant KÄ AJ KA