Aftonbladet – 6 april 1841, sida 2

seqvens och personlig värdighet, eller med millför ner af de allmänna medlen. Denna anmärkning öfver inkonseqvens syties ingalunda oförtjent: men hvad dessa Ståndens anslag till fängelserna beträffar, måste likväl observeras, att de lära gifvits med vilker d. v, s., att summan skulle afsättas, för att först röras, då en fullständig plan för användandet blir uppgjord. Detta gör väl icke just så fåsligt stor skilnad, men något är det ändå. : PTA NI RATATA — I förra veckan lärer i StatsUtskottet någonting roligt passerat i frågan om MKabinettskassan. Om detta ämne hade nemligen något tal uppkommit, då en af systemetsp vänner inom Utskottet, Hr Prosten Stenhammar begårde, att detta ämne, som, i följd af Ståndens återremisser, skall i Utskottet ånyo företagas till diskussiom, måtte läggas på bordet, d. v. s. med öfverläggningen uppskjutas på obestämd tid, på det tillfälle måtte beredas ledamöterna till återremissens genomläsande. Kammarherren Hallenborg berättas då hafva begärt, att saken skulle företagas i nästa plenum, emedan han ansåg hvar och en redan känna tillräckligt till hvad som i Stånden blifvit anfördt, och några ytterligare upplysningar icke erhållas från Regeringer. Härvid skall åter Ordföranden Grefve Horn förklarat, att han ansåg frågans företagande i nästa plenum innefatta ett afskärande af minoritetens (d. v. s. de som vilja betala skulden) rätt att få pröfva handlingarna; och i följd deraf, om Utskottet beslöt denna frågas företagande i nästa plenum, ansåg Hr Grefven sig ej kunna på någon längre tid sammankalla Utskottet. Slutligen beslöts dock, att saken skall förekomma på sjelfva Skärtorsdagen. — Frågan om Kongl. Maj:ts sanktion på Ständernas beslut om myntenheten blir nu för hvarje dag allt mera maktpåliggande att få afgjord, jemedan alla reglementariska anordningar angålende sedel-valörernas förändring måste bero deraf. Detta gaf Ordföranden i BankoUtskottet Grefve Frölich i Lördags anledning att fråga i Landtmarskalken och den på Riddarhuset närvarande Statsrådet Wingård, huruvida de hade sig bekant om saken, emedan BankoUtskottet annars ylterligare måste uppskjuta sitt förslag; men denna fråga besvarades med pvältalighetens tystnadp. I Den långdragning på tiden, som äger rum i en sådan obetydlig fråga som denna, der ingen splittring mellan regering och Ständer kan komma i fråga, intet intrång på något prerogatif, kan gifva begrepp om huru det skall se ut i annat. — Sällskapet Redlige Svenskar, som för sin fattigkassa erhållit 600 Rdr Bko af Hans Maj: Konungen, uppvaktade Hans Maj:t förliden Söndag genom sällskapets styrelse, och sällskapets ordförande, Hr Revisor Schön höll ett mycket vackert tal, hvarpå H. Maj:t Konungen mycket nådigt svarade. — Hr Doktor Lidn, grufläkare i Fahlun, har blifvit kallad af Nordiske Oldskrift-Selskabet i Köpenhamn. — De båda sednaste dagarna hafva lemnat publiken herrliga dramatiska och musikaliska nöjen, i Söndags uti Hofkapellets pensionskassas konsert på Kongl. Theatern, der bland annat Trollflöjten gafs förträffligt, samt i går dels uti en konsert på Börssalen till förmån för de brandskadade i Falkenberg, hvartill entreen blifvit betald till en stor del med förhöjda priser, och dels uti Hr Svenssons dramatiska soire i Kirsteinska huset. Den förra eller konserten på börssalen utmärkte sig såväl genom en ovanligt talrik och vacker chör af amatörer, som genom sköna solopartier, hvari MIl Jenny Lind med sin röst såsom vanligt lyste som en stjerna. Den sednare eller Hr Svenssons soir var en af de mest intagande man någonsin skådat i stilen af ett sällskapsspektakel. Man gaf den redan för ett par år sedan af Hr Delcourts trupp på Franska här uppförda pjesen Kotteriets makt (öfvers. af La Camaraderie). Ahörandet af detta stycke bekräftar ytterligare det omdöme, hvartill flera föregående af samma författare gifvit anledning, att Scribe är samtidens utmärktaste dramatiska författare, antingen man afser det mjuka och fina i formen eller det hvassa, träffande och djupt inträngande i hans satir. Detta rykte har han sedan ytterligare bekräftat genem tvänne nya pjeser, som gjort ännu mera furore; den ena kallad Förtalet, (la calomnie) den andra Vattenglaset, (le ver deau) Också gafs den med en så förträfflig ensembl6, att man tvekar om, hvilkendera förtjenar priset, MIl Högqvist, Fru Eriksson, Hr Stjernström eller Hr Dahlqvist. De båda nyssnämnda damerna hade kanske ändå de tacksammaste och VED IPREOSC HT SAVE bee ROAT Seat