Aftonbladet – 3 april 1841, sida 3

(Infördt mot betalning.) Samtal emellan er Riksdagsman och en Handtverkare. H. Ödmjuka Tjenare, Herr Patron. — R. Hvad gör Ni här i Stadeh? — H. Jag är bär för att uppbära ett litet arf efter en slägtinge. — R. Det hörs väl ej annat än godt och väl der bemma? — H. Godt och väl; utom att Handtverkarne i allmänhet äro ledsna och misstycka patron brutit gifaa löften, att vid riksdagen vara på folkets sida; men i stället gått öfver på en annen. — R. Hvarken de eller Ni förstå hvad Ni prata för lappri; jag har lofvat förfara i allt efter öfvertygelse och samvete. Säg dem, att då jag en gång lyckligen kommer härifrån och hem, har att svara på hvad bälst de tillvita mig: Jag har handlat efter öfvertygelse och samvete, och då äro de väl nöjda och hafra alldeles intet emot något att anmärka. POSTSCRIPTUKM. I dag har till Rikets Ständer blifvit aflemnad en Kougl. Proposition, angående extra statsanslag för den af Rikets Ständer begärda Lagberedning. ) Riksstånden hafva i dag plena. — Ridderskapet och Adeln har undangjort en ansenlig mängd mål på förmiddagen, af hvilka likväl ingenting märkvärdigt är att extrahera. — Presteståndet diskuterade vidlyftigt den af Professer Geijer väckta motion om nedsättning af personella bevillningen, motsvarande hvad som kunde blifva öfver af Riksgäldskontorets medel, sedan extra statsregleringen blifvit afslutad. Motionen blef ytterligare hvilande. Ståndet biföll sedan genom votering Statsoch EkonomiUtskottens utlåtande, angående den nya soldat-roteringen. — I Borgareståndet hemställde Hr Talmannen att, i den händelse Ståndens Talmän skulle blifva uppkallade till Kongl. Maj:t, för att, i anledning af Rikets Ständers skrifvelse, med begäran, att Riksdagen måtte afslutas den 45 Moj, lemna upplysningar om Riksdags-göromålen 1intill den dagen hunne vara afslutade, men det, enligt Hr Talmannens tanka, ej vere möjligt, att riksdagsarbetet till denna dag eller före Maj månads utgång hunne afslutas, Ståndet nu ville yttra sin tanka i detta fall, på det Hr Talmannen deraf kunde ega ledning; äfvensom Hr Talmannen förklarade, att han i nästa Talmanskonklav, som inträffar i morgon, ämnade göra den framställning, att de nu på Ståndens bord hvilande mål måtte föredragas i den ordning, att de mål, som första gången voro inkomna, först böra förekomma, för att i tid blifva återremitterade, i händelse sådant vore af nöden. Denna framställning väckte en lång diskussion. Några Talare, Hr Petr och Helleday m. fl. ansågo, att då Rikets Ständer en gång utsatt en bestämd dag, borde man äfven dervid förblifva. Hrr Halling, Schartau, Lagergren m. fl. trodde, att ärenderna icke till denna dag hunne afslutas, samt att det icke vore så väsendtligt, om den 29 Maj eller 45 Juni bestämdes såsom terminus ultimus, endast viss dag af Kongl. Maj:t blefve utsatt. Hr Talmannen förklarade, att han för sin egen del ämnade hemta ledning af hvad sålunda under diskussionen förekommit, men alt någon serskild proposition i anledning deraf vore af nöden, hvilket godkändes af Ståndet. — Derefter föredrogs BevillningsUtskottets voteringspropositioner. Utskottets förslag om votering i Förstärkt StatsUtskott, öfver förbuds fortfarande eller ej, föranledde en vägran af Talmannen af proposition till bifall, samt i följd deraf en diskussion, hvarunder Hrr Grapengiesser, Lagergren, Halling, Pydin, Helsingius, Moberg m. fl.