Aftonbladet – 3 april 1841, sida 3

Article Image
det helt säkert skulle berga sig honom förutan hvad jag vet är, att jag har inte den minsta böjelse för att bli menniskoslägtets räddare.n Här släppte Tom stöten, som dånande slog emot mortelkanten, lade armarna i kors på bröstet och ropade med tonen af en äregirig, som rådfrågar ett orakel: aMen hvad är jag då slutligen? Om Master Cromby vore här, skulle han helt säkert svara mig: Ni är ett fattigt barn, som jag funnit på gatan naket och halfdödt, som jag upptog af barmhertighet och uppfostrat i mitt hus. 4Stor tock, Master Cromby! Men är jag också skyldig att tro er på edra ord? Ett hittebarn! Kan väl vara, men när man inte precist känner sin far, så är det lika lätt att vara son till en prins som till en tiggare. Ack, Miss Ketty, fortfor den klyftige dialektikern, 1 det han hastigt bytte om ton. aDu hade alldeles rätt i går och jag hade orätt att bli ond, men efter jag inte kan få se dig, så skall jag åtminstone skrifva för att erkänna min förseelse. Tom befann sig härvid i en fullkomlig extas: utan att bry sig om de recepter han skulle laga i ordning, började han skrifva en kärleksbiljett till en sömmerska. Brefvet var af ungefär följande innehåll: eMin dyra Miss Ketty! Ni är i sanning den vackraste af alla sömmerskor i staden, och jag önskar kunna tro er vara den alldra beskedligaste, ehuru ninågot för ofta talar om er kusin, Sergeanten vid Ofverste Gardiners dragoner. I går då jag tillstod för er min kärlek och upprepade för er min ständiga fråga: Ketty, vill ni bli min hustru? svarade ni skrattande och i det ni mätte mig med ögonen från hufvud till fot: Se er då i spegeln, och döm sjelf om det kan låta sig göra! Dessa ord, Ketty, voro grymma, och jag blef djupt sårad deraf, men nu, då jag är mera lugn, erkänner jag att ni hade rätt. Ja, det är icke möjligt, utt en vacker flicka som ni kan tycka om en karl med förkläde och ytterärmar; också har jag ett annat förslag, Ketty, och tänker förtjena er; jag vill att ni skall taga mig till man utan att behöfva rodna för mig. Inom ålta dar skall ni för få höra af mig, var säker på det.

3 april 1841, sida 3

Thumbnail