Aftonbladet – 2 april 1841, sida 3

mågan ringa 2:; sig. J. R. T. Från den, som har många barn 2: — Sköfde: sig. E. R. En skärf etc. 4: 16. — Köping: från H. S. 3: — Hörby: Från S. M. S.4. — Örebro Från A. G. S. 2. — Strömsholm: Bättre litet, än intet a! J.L. 2: — Åmål: Från F. 4 Rdr, från S. 4 Rdr 9: — Norrköping: Till Nyboen Lås Lars Larsson, som genom etc. 2. Summa Bko Rdr 381: 492. Ofvanstående 381 Rdr 42 sk. Bko har jag af NådårsPredikanten Hr Jonas Nylander till fullo utbekommit, som qvitleras. Wiksjön den 3 Wars 18:14. Vitllna: C. U. D. ÖHMAN L. G. MÄRTELLEUR Lås LARS LARSSON. Löjtnant. Bruksbokhållare. Transport 3814: 42. — Med posten den 6 Mars: Från Motala i sig. M. T. B. 1: 46. Summa Bko Rdr 382: 28. Ädle Menniskovänner! Så hafven J nu, genom Edra rika gåfvor, herbergerat den husville Lars Larsson med hustru och barn, J hafven mättat dessa hungriga, klädt dessa nakna, och helt och häliet räddat dem ur nöden! Deras jemte min tacksamhet för edra välgerningar är den ödmjukaste och vördsammaste. Vi kunna ej med ord uttrycka den. Herren ailena är den, som beiönar Eder! Han har derföre försäkrat: Hvad Jhafven gjort enom af dessa mina minsta bröder, det hafven J gjort mig! Wiksjö Capellförsamling den 40 Mars 1841. Jonas NYLANDER, Nädårspredikant. Fortsättning af influtna gåfvopenningar till den mördade Husbyoch Kohlsta-Bonden Anders Anderssons Enka och barn. Transport från Postcriptum i Aftonblades AA 24 d. 50 Jan. 1840 Bko Rdr 724: 45.sA. Med motto: Vilja hafver jag etc. från Gefle 4:46. — Från Götheborg, M. A. och H. B. 2: — Upsala, enligt specilikationen i dess korrespondent 44: 40. — Under sig. L. H. 2 Rdr, C. F. 2 Rdr, G. A. 2 Rdr, 6: — Odensala, ytterligare 17: 34. — Husby 25: 4; — Norrsunda 7: 36. — S:ma Bko Rdr 827: 4. 4: hvilka vu förvaltas af Comminister Giers och Bouden Erik Ersson i Kohista för Enkans och hennes barns närvarande och kommande behof. Lof och pris och tack ock heder vare Eder, ädle gode, som bevisat sådan kärlek emot Gud, sådan kärlex mot de arma, att fullkomtighetens bud: aMed ditt goda du dig förbarma Öfver den, som faltig är, Jag af eder uppfylldt ser. J ej eedastsmärtan lisat, Hungrea spisat. J ät vilsna hyresgäster Öppnat rum till glädjefester, Klädit nakna uti skrud, Låtit höra fröjdeljud, Der förut blott jommer hördes, Och eländet blott sig rördes. Nu ifrån sin rikdomstjäll, Der från morgonen till gväll Händer vredos, ögon flöto Tills dem sömnens armar siöto, Mor och barn lofvets blickar Upp till Gud och Eder skickar. — Odensala Prestgård d. 9 Mars 18414. AND. AD. LÖHTMAN, p. I OTSUTTISTS ETERN ET FJENBERFNSO ENE ATEN RP DROP