Franska lager för den högre undervisningen. Denna lag, som Ir Villemain förelagt Deputerade Kammaren, är hufvudsakligen af följande innehåll: Den högre undervisningen, ensciqnement secondaire, innefattar moral och religion, de gamla och moderna språken, filosofi, historie, geografi, mathematik och fysik, med ett ord de kunskapsgrenar, som erfordras för att kunna examineras till baccalaureus eller att intagas i specialskolorna. Hvarje Fransman, som tvllt 23 år. kan, under iakttagande af vissa vilkor, inrätta en privatanstalt för den högre undervisningen, antingen i alla ofvannämnda kunskapsgrenar eller i några al dem. Dessa vilkor äro. att han skall vara född Fransman, att han skall förelägga ett intyg af mairen i den kommun eller de kommuner, der han vistats i tre år, och attesteradt al tre municipalråd, att han genom sina seder och sitt uppförande förtjenar det förtroende, en sådan befattning erfordrar; examenshetyg af en jury, sammansatt af akademiens rektor, generalprokuratorn. mairen, en andelig af katholska och en af hvardera bland de öfriga troshbekännelserna, som staten erkänt, en föreståndare för någon privat undervisningsanstalt och fyra akademiens professorer, hvilken jury pröfvat honom i de kunskapsarter, hvari han vill gifva undervisning; samt ändtligen en plan öfver anstaltens lokal, som utvisar, att den har ett sundt läge och är passande för ändamålet. När han fullgjort dessa prestanda, bör tillåtelsebrefvet meddelas honom minst två miånader derefter, och han kan då genast Öppna sin inrättning. Den ofvannämnda examen bör hållas offentligt. Den som deri differeras, kan ett år derefter begära en ny examen, men den som tre gånger blifvit differerad, kan icke mer göra det. Det fordna åliggandet för enskilda pensionerna, att skicka sina elever till de kungliga eller komamunala undervisningsanstalterna upphäfves; men den, som öppnar en privat anstalt, utan att baf