Aftonbladet – 31 mars 1841, sida 1

RR ES TIER TRENTER ARKA NIO LINKEDIN EES TA NOS VREDE SIN KA OSTI som hafva förmögenhet, hvarföre man också alldeles icke får undra, om tre fjerdedelar af proviusen blifvit konfiskerade, och att alla de, som här utmärka sig genom rikedom eller ädla tänkesätt, kunna anses för fogelfria! Rosas har föga eller intet att frukta af dessa olyckliga, som på detta sätt frånröfvas sin egendom, emedan de till större delen tillhöra de klasser, som icke just mycket duga för vapens bruk, och han deremot naturligtvis å andra sidan allt mer ökar antalet af sina anhängare, och på detta sätt befästar sig i sin makt. Det behöfves blott en Negers utsago, för att stampla någon Mill Unitarier och genast bringa honom om lif och förmögenhet. Ty lifvet sväfvar i samma fara som förmögenheten. Kort efter kungörandet af det ofvannämnde konfiskationsdekretet emot slutet af September, började här en skräcktid, som väl knappast någonsin haft sin like. Under Rosas beskydd hade ett så kalladt folksällskap (Soci-dad pepuiar), också kalladt Mazurka, bildat sig af just den sämsta klassen menniskor, men hvilka här gifva ton, och utföra hvarje tyrannens nyck, och det under sken af att derigenom endast folkets vilja uppfylles, hvilket till och med äfven några Engelsmän och Nordamerikaner låtit inbilla sig af Rosas. Detta sällskap började nu, att om aftnarpe hemta folk ur husen, och skära halsen af dem i förstäderna! Hvarje natt föllo nya offer, och ett par hundrade hafva väl redgan blifvit mördade. Dervid gick fräckheten så ängt, att hufvudet af en mördad blef uppsatt på gallret kring pyramiden på Victoriatorget, der man ännu kunde se det för ett par dagar sedan. Polisen bekymrade sig icke det ringaste härom, utan efter några dagar fördes liken på gödselkärror utom staden, och kastades ned i en stor crop. Dessutom inträngde medlemmarne af Socicgad i många hus, under förevänning att der bodde Unitarier, plundrade och våldförde qvinnorna, skuro håret af dem, och kastade dem på gatan, och regeringen lät sedermera, utan vidare omständigheter, sälja husen och allt hvad ännu fanns qvar i dem såsom tillhörande Unitarier. Socirdod skonade till och med icke Engelska och Nordamerikanska hus — jag nämner blott för exempels skull Engelsmännen Nuthar och Appleyard samt Amerikanen Davison — utan uttog med våld, utan vidare omständigheter, derstides insatt egendom, tillhörande Unitarier; ja, då den Nordamerikanske Commodoren Brichley flyttat in i en viss Felix Alyagas redan en gång förut utplundrade hus, för att skydda det emot ytterligare våldsamheter, gjorde, på första underrättelsen derom, Sociedad honom en morgonvisit, medan han ännu låg i sin säng, och genomsökte alla vinklar och vrår, under förevändning att komma åt Alyagas brefvexling. Ännu mer: just under det Fransyske amiralen Mackau underhandlade med regeringens agenter om fred, tog Sociedad en dag i skymningen en ansedd Fransman, Varangot, ur bans hus, och skar halsen af honom, sedan han förut blifvit rent utplundrad. Rosas ville gerna, att det måtte se ut, som om allt detta utgått från folket: men hvarje barn här vet, att intet offer fallit, utan att förut hafva blifvit utpekadt af Honom, såsom förhållandet äfven vår med Varangot. Under lönnmordens fortgång inställdes för öfrigt ieke i kasernerne andra ansedda medborgares ihbjelskjutande, och om jag. dessutom ville . beskrifva de skändligheter, soldatesken tillät sig mot de anständigaste damer, så skulle man icke tro mig. Vid dessa hopade skändligheter höjde omsider den Engelske ministern sin röst, men hvad gjorde Rosas? Han lät patruller, bestående af Socicdads ledamöter och polis-soldater, som plundrat om nätterna, vid middagstiden genomtåga staden; men i stället att hindra plundringar, så veko de åt andra galor, då de sågo sköfling vara å färde! Det enda, som följde på afslutandet af traktaten med Frankrike, var en förordning i härvarande officiella blad, hvilken förbjuder att på egen band mörda. Detta utbrott af patriotism hade annars varit rätt berömvärdt, men nu mäste det upphöra. Här bär hvar och en, sem icke är utlänning, ett rödt band i knapphålet och ett flor om hatten, såsom ett sorgtecken för Rosas hustru, hvilken dog för tvenne år sedan. Blott iloret har Rosas för nåra dagar sedan tillåtit att aflägga: deremot hafva öda västar blifvit anbefallda, och hvarje husport mäste målas röd. Blått är förbjudet. säsom Unitariernas färg, fastän den egentligen är national-flagsvans, som nu af Rosas blifvit ökad med en röd sant. Grönt är likaledes en förbjuden färg, emedan ;n korps, som fordom stred emot Rosas och serdees hatade honom, hade grön uniform. RR ELUTTINRE Franska lagen för den högre undervisningen.