Aftonbladet – 29 mars 1841, sida 3

— Jersnus. Den bekante Belgiern Jobard har i Courrier Belge låtit införa följande förslag, som, äfven om hans förhoppningar och kalkyler äro något för vidt sväfvande, likväl förtjena uppmärksamhet och i många fall torde låta realisera sig: Jernvägarna hafva på de sista fem åren i hög grad utvecklat vår metallurgiska industri, men den tid nalkas, då denna afsättnings-utväg måste taga slut. Man bör således anvisa en ny kanal för en ström af tackjern, som årligen framväller ur vära masugnar; man bör deraf göra hus, fartyg och broar Början härtill har skett i England och Amerika, och vi få ej blifva efter. ty vårt tackjern har sjunkit tiil ett pris, att vi kunna bygga hus deraf, beqvämare och solidare, om vintern varmare och om sommaren svalare, än de af tegel. Sådana hus kunna snart uppföras och snart åter nedtagas för att flyttas till ett annat ställe. Man kan på ett gjuteri beställa ett helt hus; det gjutes och åtta dagar derefter är det uppfördt och beboeligt. Hr Rigeaud har utarbetat en vidt omfattande plan: ett hus om tre våningar med 47 boningsrum kostar endast 27,972 francs (!), väger 870,000 kilogrammer och kan för 3 eller 600 francs på jernvägen skickas från Brissel till Lättich, till Gent eller Antwerpen, sarct för ännu bättre pris sjövägen. För attgifva ett begrepp om dess eldning, böra vi endast anmärka, att väggarna äro ihåliga och att värmen kan från köket kringledas öfver allt; här finns ingen rök, intet damm, man behöfver icke släpa fram och tillbaka några stenkol, någon ved. Lika lätt kan belysningen anordnas efter Roberts method, hvarvid oljeförrådet hålles i källaren. Endast fred! fred! och inom tio år skall Brässel ega 1000 jernhus