Aftonbladet – 27 mars 1841, sida 2

att endast genom bevillningar fylla hvad staten ;! atöfver de ordinarie statsinkomster tarfvadep,: redan var uttryckt den anda, som utmärkte det nya statsskicket, och hvilken förkastade allt god-: tycke, äfven i beskattningsväg. Viåberopade det. ir 1810 fattade beslutgts tydliga ord: ,att all inom rikets gränser varande oroterad jord, af hvad namn och beskaffenhet den vara må, (vissa boställen endast undantagne) så snart riket med krig hotas eller oroas, endast skulle uppsätta och med beklädnad förse det emot samma jord svarande försvarsmanskapp, eller, såsom det kallas, extra roteras. Vi bestyrkte, med Regeringens egen instruktion för extra roteringskommisionerna den 5 Februari 1814, att Regeringen sjelf ansett Rikets Ständers afsigt vara, att all jord, af hvad beskaffenhet som helst, således icke blott den privilegierade, utan äfven all då befintlig, oroterad jord af krono-, skatteoch frälse natur skulle i extra Statsregleringen ingå. Imedlertid hafva de förenade Utskotten icke alls betraktat 4840 års beslut, eller de regeringsbeslut, som, i uärmaste tiden derefter, tydligen utvisat, att man ej då ifrågasatte, att låta den ännu oroterade jorden betala bevillning af ett, till följd af dess högre värde, större belopp, och sedan kunna påtvinga den ett så drygt, kapitalvärdet djupt nedtvingande onus, som en ständig rotering. Utskotten åberopa blott, eller förbigå med gillande de i Regeringens skrifvelser åberopade beslut vid 1823 och 1834 årens Riksdagar, hvilka vi visat vara, det förra en vrängd tolkning af de tydliga orden i 1810 års beslut, och det sednare ett misstag af BevillningsUtskottet, som ej kan i sjelfva hufvudfrågan eller rote-indelningen binda Rikets Ständer, då Rikets Ständer aldrig i denna fattat något beslut. Utskotten anse, att Rikets Ständer, som vid Riksdagen år 4829 begärde inställandet af all roteringsåtgärd, innan Ständerna derom vidare blifvit i tillfälle att besluta, icke haft för afsigt att ifrågasätta behörigheten af hvad som redan blifvit åtgjordt för det nya roteringsverket. Men en hvar, som vet huru dermed tillgick, känner, att likväl den år 4829 begärda inhibitionen just tillkom, för att ej behöfva erkänna misstaget i Rikets Ständers nyttjade ordalag uti deras und. skrifvelse angående extra roteringen den 23 Mars 1823, samt i den mening, att regeringen sjelf skulle frångå fullföljandet af en åtgärd, som den borde inse vara stridande emot rättsgrund och allmän nytta. Att nu vidare ingå i detta ämne, anse vi ej behöfligt, då vi hänvisat till den fullständigare utredningen deraf. Vi vilja endast tillägga, att vi känna rätt väl, huru det finnes några intressen, nog kortsynte, att tro deltagarne i den gamla roteringen vinna något genom denna nya börda, på den i sednare tiden skattlagda jorden; men om ock denna tro vore sann, som den aldrig blifver, är dock orättvisan i denna nya roteringsåtgärd lika stor, och den borde således af hvarje redligt folkets ombud afhjelpas. Rikets Ständer borde, i vår tanka, förklara alla åtgärder med oroterad jords indelande till ordinarie rotering vara stridande emot Rikets Ständers år 1810 fattade beslut angående extra roterandet af all då befintlig oroterad jord, af hvad namn och beskaffenhet som heldst, samt anmäla att Rikets Ständer anse sig böra yrka inställelse af alla vidare åtgärder i detta afseende. Dessutom borde Rikets Ständer förklara: att Rikets Ständer skola vidtaga nödiga åtgärder, för att i framtiden rättelse må vinnas i de i bevillningsförordningen den oroterade jorden oriktigt ålagda rotefrihetseller rotevakansafgifter. — — Km