Aftonbladet – 24 mars 1841, sida 1

. Samt I huset ss da vid Roda Slusegalah. ANNVASER cm9 INRE ERAN I SEAN TETRIS LAEE öfriga 14,090 skulle insättas i skattkammaren för invalidernes räkning. Han lät sedermera tacka subskribenterna för deras frikostighet. i ORIENTEN. Den Storherrliga firmanen, rörande Mehemed Alis förläning med ärftlig förvaltning af Egypten, meddelas här nedanföre. Den lyder som följer : Min Visir! Med tillfredsställelse har jag sett de bevis på undergifvenhet, som du lagt i dagen, äfvensom dina försäkringar om trohet och tillgifvenhet för min Höga Ports intresse. Din långvariga erfarenhet och kännedom om det lands angelägenheter, som så länge varit stäldt under din förvaltning, gör att jag icke kan betvifla, att du genom det nit och den klokhet, som du kommer att använda på denna förvaltning, skall förvärfva dig nya anspråk på min välvilja och mitt förtroende, och att du tillika, erkännande värdet af mina välgerningar, skall bemöda dig, att på din efterträdare fortplanta dessa egenskaper, hvilka utmärka dig. I betraktande häraf, har jag beslutit att bekräfta dig i förvaltningen öfver Egypten, med de gränser, som finnas utstakade på den karta, som min storvisir skickat dig, och att dessutom förläna dig prerogativet af denna förvaltnings ärftlighet, under efterföljande vilkor: När förvaltningen öfver Egypten blir ledig, skall densamma anförtros den af dina manliga barn, som jag dertill utser, och samma successionssätt eger rum i afseende på denne sednares manlige afI komlingar 0. s. v. I fall din manliga linie utIslocknar, hafva de barn af mankön, som blifvit födda af döttrar inom din familj, inga anspråk på arfföljden. Den af dina söner, som blir utsedd att efterträda dig i förvaltningen öfver Egypten, skall begifva sig till Konstantinopel, för att här erhålla investituren. Det guvernören öfver Egypten förlänta prerogativet af ärftlighet gifver honom hvarken någon högre rang eller titel, än de andre visirerne, eller något anspråk på företräde, och han skall behandlas helt och hållet på samma fot, som hans kolleger. — Stadganderne i min hattischerif, utfärdad i Giälhane, äfvensom de i kraft varande eller ännu blifvande administrativa lagar och alla med vänskapliga makter afslutade eller framdeles afslutande fördrag skola likaledes träda i verkställighet i Egypten. — Alla skatter, som äro denna provins pålagda, skola uppbäras i mitt namn; och på det Egyptens invånare, hvilka höra till min Höga Ports undersåtare, icke måtte vara underkastade olägenheter och ojemna afgifter, skola tionden, skatterna och andra afgifter be-: stämmas efter det system, som följes i andra delar af riket. En fjerdedel af inkonsterne af tullarne, tionden och andra skatter i Egypten, skall, utan något afdrag, aflemnas till min Höga Ports skattkammare. De andra tre fjerdedelarne skola användas att betäcka kostnaderne för uppbörden, för civiloch militär-förvaltningen och guvernörens underhåll, äfvensom att betala den spannmål, som Egypten hvarje år skall skicka till de heliga städerna Mekka och Medina. Den ofvannämnde tributen, som guvernören öfver Egypten kommer att erlägga, och sättet för dess utgörande, bestämmes för en tiderymd af fem år, nemligen ifrån år 49237 (den 22 Februari 4844); derefter kommer densamma att regleras på ett annat sätt, mera lämpadt efter Egyptens blifvande ställning, och de nya omständigheter, som kunna inträffa. Då det är min Höga Ports pligt, att känna det årliga beloppet af inkomsterna och det sätt, hvarpå tionden och andra pålagor uppbäras, och då för detta ändamål erfordras en kommission i denna provins, som har öfverinseendet och kontrollen bäröfver, så kommer i ett annat dokument att derom stadgas, i enlighet med: min Kejserl. vilja. — Då det så vigtiga reglementet för myntet måste fastställas af min Höga Port, på det ingen afvikelse mera måtte ske, hvarken i inskription eller i värde, så skall det guld och silfvermynt, som det är dig tillåtet att slå i mitt namn, vara lika med det, som preglas på det Kejserl. myntet, såväl! i afseende på inskription, som till form och storlek. — Då i fredstid 48,000 man trupper äro tillräcklige till Egyptens inre bevakning, så får detta antal ieke öfverskridas. Men då de Egyptiske trupperne, lika med alla rikets öfrige stridskrafter, äro bestämde till den Höga Portens tjenst, så skola de i krigstid kunna ökas till den styrka, som anses psssande. — Efter det nya systemet för militärtjensten, som blifvit antaget för hela mitt rike, skola soldaterne, efter fem års tjenstgöring, aflösas af nya rekryter. Detta system skall äfven följas i Egypten. Således skola af Egyptiska rekryter, hvilka tjent kortaste tiden och ännu äro i tjenst, 20,000 man utväljas, för att börja den nya tjensten; och af dessa skola 48,000 man bibehållas för Egypten och 2,000 skickas till Konstantinopel, för att här göra tjenst. Då femtedelen af dessa 20,000 man årligen måste ersättas, så skola i Egypten årligen 4,000 rekryter utskrifvas, på det genom militär-reglementet föreskrifna sätt medelst lottning; dervid skall förfaras med all mensklighet, opartiskhet och erfor———— AO