sy. alnars djup. ——— —RNR RYSKA ARMEN. (Ur en Tysk Tidskrift.) Det gifves i hela Europa ingen armå, stående i så egna förhållanden, som den Ryska, och vid hvars sammansättning och organisation så besynnerliga principer äro rådande, som vid dennas. Det är serdeles intressant att betrakta henne i motsats t. ex. i den Österrikiska eller Preussiska. Under det i den förra de serskilda nationerna hållas tillsammans i serskilda korpser, så att man egentligen icke kan tala om den Österrikiska armeen, utan om de Osterrikiska armeerna, framställer deremot den Ryska en stor kompakt helhet. Österrike har en mängd länder, hvilkas författningar det måste respektera, och tror att bibehållandet af deras mnationalitet skall ännu närmare fästa dem vid den gemensamma statskroppen. Ryssland deremot, som blott utgör ett enda efter en gemensam form styrdt rike, kläder alla sina rekryter — Kristne, Judar, Mahomedaner, Tyskar, Ryssar, Letter, Polacker, Tartarer, Ester, Finnar, Mordwiner och Tscheremisser — i en och samma uniform och bildar af dessa heterogena ämnen ett enda helt, som hon kallar Ryska armeåen. Undantagen från denna allmänna genomgripande åtgärd äro obetydliga. Ända till Polens insurrektion var dess armå ett sådant undantag. De små gardes-afdelningarne i Petersburg af ett par hundrade man Tscherkesser och Tartarer, äro knappt värda att nämnas, lika litet som de ännu nomadiserande och således icke fullständigt rekryterade Kalmuckerne, Baschkirerne och Sibiriakerne, ty om de ännu till en del bära sina nationalvapen, så tjena likväl många af dem redan såsom Ryska soldater i den stora armåen. De mångfaldiga kossack-korpserna kunna mindre anses såsom en egen national-afdelning af armeen än som en serskild art lätta trupper inom densamma, hvari flera andra icke kossacker tjena, såsom Stor-ryssar, Tartarer, Tscherkesser, Tyskar m. m. Kommando-orden i hela Ryska armåeen äro Ryska och soldaternes samtalsspråk sins emellan Ryskt, emedan Ryssarne utgöra största antalet. Alla Tyskar, Letter, Polacker, Kalmucker och Finnar afbända sig således under sin 23-åriga tjenstetid fullkomligt sin nationalitet och russificera sig i en verklig sällsynt grad, så att man på en gammal Rysk soldat knappt kan igenkänna dess nationella ursprung. En Lett, som i 40 år tjenat vid denna arme, har på denna tid blifvit en så fullkomlig Ryss, att han synes gjuten i en alldeles ny form, och nästan antagit ända till den Ryska fysiogomien. Detsamma gäller om Finnar, Tartarer och alla andra. Judarne ensamme, dessa sega och oföränderliga adamsbarn, af hvilka en mängd finnas i Ryska armeen (aldraminst 435,000), förneka aldrig sina urfäder, och man igenkänner dem vid första anblicken, bland alla andra; men äfven de smittas af Ryska armåeens instinktlika tapperhet, och kämpa i Kaukasus och i Turkiet med samma mod som de öfriga trupperna. Af alla Ryska krigare synas likväl Tyskarne mest nedsatte och försagde. Dessa älska beqvämlighet och Ryska armeens hundlif, såsom de kalla det, anstår dem alldeles icke. Men icke blott språk, seder och fysiognomier russificeras i Ryska armeen utan äfven religionerna göra det. Det Ryska väsendet är af en viss medelsam natur, i synnerhet i trosoch religionssaker. Ryssarne äro tolerante, och detta gör menniskorna benägna till omvändelse. Derjemte glädja de sig hjerligt om någon på deras sätt korsar sig och beder. Sådant lockar många att göra detsamma som deras kamrater. Alla menniskor känna för öfrigt ett religiöst behof; när Lutheranen, Katholiken, Mahomedanen m. 0. längtar efter Gud, så inträder han gerna i en Rysk kyrka och uppbygger der sin andakt, i fall någon kyrka af hans konfession ej finnes tillhands, hvilket naturligtvis för det mesta är fallet i Ryssland. Dertill kommer för öfrigt, att regementerna vid vissa religiösa högtidligheter, så blandade de än äro, beordras till Gudstjenst och måste bevista de Grekiske ceremonierna. Bm rYte