Aftonbladet – 19 mars 1841, sida 4

ARedaktioner ber blott, att till svar härpå få hänvisa till den anmärkning, som i sista Onsdagsbladet stod att läsa, i anledning af en artikel i Statstidningen om samma ämne. Redaktionen hemställer dessutom, huru Aftonbladet, när dess artikel infördes, kunde veta, hvad som skulle komma in i Statstidningen samma dag. EMOT O—— RR Beskrifning på Bondens tillstånd, i Fischerströms ekonomiska diktionär. Till Redaktionen af Aftonbladet: Under läsning i hvarjeharda kom jag att händelsevis se artikeln: Boxde uti Fischerströms ekonemiska Lexiken, 2:dra Delen, tryckt 1780, och fann det icke vara olämpligt, under nu pågående Riksmöte, föredraga några ord deraf, dem Tit. efter eget godtfinnande torde vara god införa uti Aftonbladet. Pag. 314, heter det: Fordom var det i Sverige en hög grundsanning, att Bönder, genom arbete riktade bönder, voro Landets glädje och Landets uppehälie, Konungens ära och Konungens styrka. I sednare tider har det merendels. blifvit ansedt som ett angelägnare ögonmärke, att skaffa Kronan nog tillräckliga inkomster, hvarföre Bondens friheter tid efter annan blifvit kringskurna, hans göromål utmätta, pålagorna betungande, så att han omsider fått deltaga i hela beskattningsverket, så långt dess yttersta förmåga kunnat utsträckass vida öfver den uträkning, som, i anseende till de honom direkte ålagda skyldigheter, kan vara gjord. pBonden har således i sjelfva verket fått vidkännas de svåraste olägenheter. Det är då icke underligt, om största delen ef denna folkhopen ännu befinner sig i ett svagt, utblottadt och gäldbundet tillstånd. Förbigående tider hafva alltid lagt grund till en närvarande belägenhet. I en upplyst tid, under en mild och klok Styrelse, bör förväntas, alt man ieke låter förblinda sig af skenfagra målningar, icke längre sysselsätter sig med biverk, utan med allvar företager sig allt hvad till sjelfva grundvalens förbättring lända kan. Låtom oss i korthet undersöka: hvilka äro de kraftigaste driffjedrar till befordran af den allmänna välmågan på landsbygden, grunden till Rikets verkliga sällhet? Se vidare, pag. 315 och följande. Fabriksidkare och Landtbrukare.