Aftonbladet – 17 mars 1841, sida 3

begrepp om hans predikosätt, vill jag endast anföra ett ställe, der Lacordaire efter en kort öfversigt af Roms historia visar, huru det omätliga. riket genom så många länders eröfring ej allenast icke förmådde utestänga barbariet, utan till och med gick det till mötes och derefter utropar: yttre storhet är icke civilisation! I ett sådant ögonblick har ett dylikt ord, om det också icke kommer från den politiska talarestolen, en omisskännelig betydelse. — Artesisk brunn. En sådan har nu i Paris blifvit färdig. Planen till arbetet uppgjordes mot slutet af 4833 af Hr Mulot, som kalkulerade brunnens djup till 4200 Pariserfot. Hans älste son, Louis Mulot, började arbetet den 4 Januari 1834. Den 31 December 41836 hade man hunnit 383 metrer, genom alluvial-jord, sand, kritlager och kisel, samt slutligen ganska fast, grönaktig krita, kvilken ännu vidhöll, då man i Januari 43839 hunnit 466 metrer. Andtligen efter en arbetstid af 7 år, 4 månad och 27 dygn, träffade man, den 27 sistiidne Februari, den eftersökta ådern; man hade då hunnit ett djup af 4650 Pariser-fot. Det borrade hålet, utfodradt med rör af tjockt jernbleck, har i dagen 355 och vid bottnen 48 centimetrers diameter. Dagen efter öppnandet, eller den 28, hade vattenmängden redan fördubblat sig och uppgick till 300 kubikmetrer per dygn, samt lyfter sig 30 fot öfver jordytan. Det ryker vid framkomsten, liksom de varma källornas vatten och visar äfven 28 på thermometern. ÅAnnu var det blandadt med gyttja och sand, men rensmakande, och kommer sannolikt snart att flyta klart. En närliggande gata har af flödet blifvit förvandlad till en bäck, och man är nu sysselsatt att gräfva ett aflopp. De använda borrstängerna hafva föga öfvergått tjockleken af en vagnsaxel. Tre gånger hafva de under arbetet brustit och förorsakat mycket bryderi. Hela kostnaden uppgifves till blott 460,000 francs, och likväl kaikulerar man att fyra sådana brunnar skulle kunna förse hela Paris med dricksvatten. Under arbetet har Hr Mulot fört en noggrann jurnal öfver jordvarfven, förvarat prof af aila jordarterna och antecknat thermometer-gradernpa. TEKNISKT. — En af de intressantaste berättelserna utx Royal Societys! i London sednaste session, var beskrifningen på ett af professor Wheatstone (af KingsCollege) uppfunnet elektro-magnetick ur. Medelst denna uppfinning kan ett enda ur nyttjas, för att, på fle:a serskildta och långt från hvarandra skiljda ställen, visa tiden. På hvad ställe som heldst i ett astronomiskt observatorium, kan man medelst denna uppfinning, med ringa kostnad, anbringa ett till konstruktionen ganska enkelt ur, som anger sekunderna med lika stor noggrannhet, som det astronomiska normal-uret hvarmed det står i förbindelse, så att man ej behöfver hafva serskilda ur och serskildt regulera dem. Äfvenså är ett enda ur tillräckligt i en stor byggning, för att i aila dess delar angifva tiden med en noggrannhet som ej kan ernås genom olika ur. I det elektro-magnetiska uret utelemnas alla de delar, som äro nödvändiga i vanliga verk, för att upprätthålla och regulera kraften. — Galvanoplastik. I franska vetenskapsakademiens session den 25 Januari, föredrog Yr Melloni en af Hr Cirelli direktör vid polygrafiska institutet i Neapel, gjord uppfinning, att medelst galvanoplastik gravera i metall, icke efter patriser eller matriser, hvilka hittills utgjort vilkor för galvanoplastisk formning, utan efter blotta tekningar, litografier eller kopparstick. Fyra, efter denna nya metod frambragta kopparplåtar framlades vid tillfället: den ena framställde ett porträtt af Volta, tagit af en litografi, det andra en Hebe af Canova och de två öfriga krokier.