Aftonbladet – 17 mars 1841, sida 2

ma Rikets Ständer förnya den af de nästföregaende gjorda underdåniga anhållan, att det hittills varande Konvoykommissariatet måtte, så snart sig göra låter, blifva indraget, och dess befattning, till besparing i de hittills dryga förvaltningsutgifterna, i allo öfverflyttas på Kommerskollegium, helst, om nödigt anses, att Norska Regeringen genom ombud hädanefter deltager i förvaltningen af dessa medel, Kongl. Maj:t är oförhindrad sådant förordna äfven sedan den nu i underdånighet föreslagna förändringen blifvit verkställd Och torde, i händelse af Nådigt bifall till berörde underdåniga hemställan, Kongl. Maj:t täckas anbefalla bemälde Kollegium att öfver förvaltningen af ifrågavarande, hädanefter såsom hittills under Kongl. Maj:ts disposition stående fond låta föra serskild hufvudbok, samt att, efter dess årliga afslutande, till Kongl. Maj:t afgifva underdånig berättelse om fondens ställning. Hvarjemte Rikets Ständer i underdånighet anhålla, att berörde berättelse måtte genom tryck befordras till allmön kännedom, samt i öfrigt räkenskaperna för fonden, likasom händelsen nu är med konvoykassans, tillhandahållas Rikets Ständers Revisorer och StatsUtskott. Andra punkten i Utlåtandet N:o 446, med hemställan, att afgiften till Handelsoch Sjöfartsfonden ifrån och med nästkommande år 1842 till nu stadgadt belopp kommer att intill nästa Riksdag tillsammans med tullmedlen uppbäras och till Statsverket ingå. Ståndet biföll så till vida denna punkt, att det beslöt, det skall afgiften till Handelsoch Sjöfartsfonden, ifrån och med nästkommande år 1842 intill nästa Riksdag utgå till oförändradt och nu stadgadt belopp, eller 40 procent af tullbeloppet; men ogillade deremot punktens sednare del och beslöt, att nämnde afgift icke skulle till Statsverket ingå. — Bnorgareståndet cAtt Rikets Ständer, med ogillande af hvad StatsUtskottet i berörde punkt (1:a punkten) af utlåtanderne N:ris 337 och 446 tillstyrkt, må, i öfverensstämmelse med hvad Rikets sist församlade Ständer funno lämpligt, förklara sig anse Konvoy-kommissariatet kunna umbäras, och till besparing af dermed förenade kostnader, helt och hållet indragas, och besluta underdånig anhållan, att, om nåcon serskild tförvatniny skule rfordras af de medel, hvilka Rikets Ständer vid denna riksdag kunna ställa till Kongl. Maj:ts Nåd. disposition till utgifter i och för fredsyerket med barbareskstaterna samt traktamenten till konsuler och konsuladsekreterare i eller utom barbareskstaten, och till understöd för Svenska kyrkan i London, Kgl, Maj:t då i nåder täckes uppdraga en sådan förvaltning åt Kommerskollegium, samt att, om nödigt anses, att Norska regeringen, i afseende på Norska Statsverköts bidrag genom ombud hädanefter deltager i förvaltningen, Kong!. Moaj.t derom i Nåder täcktes förordna. Öfver andra punkten beslöt Ståndet, att afgiften till Hand.och Sjöfartsfonden från och med 1842 intill nästa riksdag skall med 6 ?; proc. af tullbeloppet utgå, äfvensom Ståndet beslöt, att nämnde belopp icke skall ingå till Statsverket., — Bondeståndet: 1:0 I frågan om cakonvoykommissariatets upphörande och inrättandet i stället af ett serskildt, utaf Utskottet föreslaget embetsverk. aStåndet biföll, att konvoy-kommissariatet må upphöra, men fann skäligt att, med ogillande af Utsk:s förslag till inrättande af ett nytt embetsverk, i stället besluta, det. de göromål, som tiilbört konvoy-kormmissariatet, hädanefter böra af Kommerskollegium bestridas. 2:0 Beloppet af den af.ift som bör til Handealsoch Sjörartsfonden erläggas. Ständet beslöt, att berörde afgift fortfarande skall utgå med 40 procent af tullbeloppet; och skulle Vällofi. Borgareståndet inbjudas, att i detta beslut sig med Bondeståndet förena. 3:0 Uppbörden, redovisninarn och förvaltningen af afgiften till Handelsoch Sjöjartsfond:nMed ogillande af Utskottets utlåtande i denna del beslöt : tåndet, att argiften till Handelsoch Sjöfartsfonden skulle hädanefter uppbäras på enahanda sätt som tillförene, men redovisas för Riksgäldskontoret och dit ingå, för att hållas vederbörande tillhanda för de ändamål, som af Ständerna beslutas; hvarefter öfverskottet bör åt Statsverket reserveras. Vällofl. Borgareståndet skulle jemväl inbjudas, att i detta beslut sig med Bondeständet förena. Vill man nu korteligen jemföra innehållet af dessa fyra beslut, så finner man väl 4:o, att Ridd. och Adeln, som förklarat uppbördssättet och förvaltningen af Handelsoch Sjöfartsfonden böra förblifva oförändrade, d. v. s., såsom hittills, stå under Konvoykommissariatet, derigenom äfven beslutat, att medlen icke komma att sammanföras med Statsverkets räkenskaper, eller, såsom Hr Talmannen riktigt anmärkt, icke ingå till Statsverket; 2:o att Presteoch Borgarestånden likaledes ocH uti uttryckliga ord tillkännagifvit sin tanka, att samma fond uicke borde ingå till Statsverket. Men hvad har då Bondeståndet beIslutit? Att afgilten till ifrågavarande fond borde I chädanefter uppbäras på enahanda sätt som tillleförnen, med det tillägget, catt den skulle redovisas för Riksgäldskontoret och ditingå, samt vidare hållas vederbörande tillhanda. Nu frågas, om icke enligt all mensklig slutförmåga, detta beslut äfven innefattar det fonden icke skulle ingå till Statsverket, i hvilket fall den hvarken skall cuppbäras på samma sätt som hittills, eller ingå till Riksgäldskontoret; Uti samma punkt voro således redan icke blott: trenne, utan alla fyra stånden ense. Bondeståndets inbjudning Kunde ock derföre alldeles icke bafva till syftemål att verka nigon förändring uti den afdelningen af de andra ståndens beslut, som angick, (att fonden ej skulle ingå till Statsverket, enär Bondeståndet derom beslutat precist detsamma, och alla de skäl, som Hr Talmannen eller någon annan sökt hemta från ett sådant, förment Isyftemål, måste, när man besinnar detta, påtagI lean förfalla cart hela den delan af frågan china