BIKSDAGEN. RIDDA RHUSFT. DISKUSSIONEN OM KABINETTSKASSAN DEN 27 FEBRUARI. Hr Lagerhjelm, Pehr, ville replikera någon talares yttrande. En hade icke velat medgifva den slutsats att, i händelse StatsUtskottets betänkande bifölles, en fortsatt skuldsättning skulle ega rum. Tal. hänviste i afseende härå till Frih. Sprengtportens reservation, hvilken han fann mycket klar och tydlig i detta fall. En annan hade icke kunnat finna de menliga följderna för rikets kredit genom åsidosättande af fordringsegares anspråk på betalning. Tal. försäkrade, att krediten är ett ömtåligt väsende som lätt såras, o. s. v. Grefve Anckarsvärd hade missförstått Tal., som icke skulle hafva yttrat, at man borde betala för det man hade godt om medel utan blott, att om skulden skulle betalas, så borde det vara lättare att betala den under en tid, då tillgängarne äro riklige, än om man uppskjuter betalningen till en annan tid, då tillgångarne äro disponerade till andra föremål och sålunda saknas. Tal. hade väl ingen juridisk visshet, att skulden blifvi! använd för statens räkning, men trodde det, och slutade dertill af Utskottets uppgifter. Han åberopade sig på den föregående Tal. och yttrade: . aVigten af denna sak ligger icke i den juridiska ansvarigheten, utan huruvida saken rör nationen och dess frihet som ett helt. . Grefve Horn, Claös Fredric: Med känslor a allt det obehag, som politiska meningsstrider hafve på det sociala lifvet, är det med sårad känsla jag uppträder, för att i ett och annat fall upptaga de an. märkningar, som blifvit gjorda emot mitt i förmid dagens plenum afgifna yttrande, då dessa verkliger innebära en misstydning af mina tankar. -I afse. ende på Hr Grefve Frölichs yttrande i förmiddagen: plenum (se Aftonbladet Nr 49), eller att man tyck. tes anse skuldsättning för diplomatisk ostentation: skull tillhöra riket värdighet, anförde Tal., att har fästat begreppet om Statens värdighet vid de iakt tagelser al representation, som vore att emotse; dessa skola hafva ett betydligt inverkande på Konun gens värdighet, och i samma förhållande på thronens och hela landets, och kan jag, hvad mig an går, icke göra någon skilnad emellan Konungamak: tens och Statens värdighet.. Med hänseende til anmärkningen att Tal. skulle hafva yttrat, att Gref. ve Frölich skall hafva fört denna diskussion in pi personlighetens område, uppläste han ett stycke a bemälde Grefves anförande, som slutade: utan böra vi fast hellre förmoda, att Hans Maj:t Konungen