Aftonbladet – 15 mars 1841, sida 2

UUL UVI UMv DIM JARRETT BROLLA PP MMER ARNE MARE mindre direkta fördel, som åt egendomar, fabriker och anläggningar i orten genom arbetena beredes. Att Utkottet ansett anslagen endast böra utgå till de ändamål R. St. godkändt,, så att besparingarne derå icke kunna dragas till andra föremål,, synes vara välbetänkt. Att Utskottet tillstyrkt fortfarande anslag till de redan började strömrensningar i norra Orterna torde äfven icke böra klandras; och vi tro således, att följande borde bifallas, neml: Till upprensning af Råneå Elf. . .. 40C0 Luleå .... 3000 Piteå .... 60008 Umeå ... . 8000 Indahls . . -46,000 Ljungan . . . 5000 Ljusnan . . . . 6090 Efter de upplysningar StatsUtskottet lemnat, angående de skedde försänkningar i Kodjupet, och hvaraf synes, att dessa varit vållade af ett falskt beräknadt försvarsystem för skärgården, samt att Oxdjupets stängning gör försänkningarnes upptagande högst nödigt, torde man ej kunna undvika anslag derföre, utan lära Rikets Ständer nödgas, att under önskan att icke Oxdjupet leder till samma onödiga uppoffringar i framtiden, då det nu antagna försvarsystemet möjligen kasseras, anslå de härtill begärda Rdr 44,000 Huruvida anslaget till Almarestäk är nödigt, är svårt att säga. Summan är väl icke stor, men just derföre kunde också ett bolag ganska väl åtaga sig den, emot tillstånd att få uppbära en afgift af alla fartyg öfver en viss drägtighet. Detta är icke värre än afgiften för fyrar och båkar. Skall staten åter bekosta det, så bör den äfven kunna taga en sådan afgift, Den som ej vill betala den, har rätt att begagna mindre farkost eller gå landvägen. 8000 Anslaget till Gråda Kanal hade Utskottet i sammanhang med det för Strömsholms Kanal begärda, uti första utlåtandet afstyrkt; men nu tillstyrkes det, liksom det sednare. Vi tillstå, att det förefaller misstänkt, huru i allmänhet sådana smärre kanaler i de norra orterna kunna blifva af någon emot kostnaden svarande nytta. Seglationen är der öppen blott en korrt tid af året, tillfällen till landtransport på slädföre saknas nästan aldrig något år, såsom isödra delen af riket ofta är händelsen. Dessa kanaler äro ock nästan af ingen nytta för återfrakt uppåt orterna, då inga städer eller talrika, förbrukande befolkningar finnas upp emot gränsorterna; allt detta gör nyttan af sådana kanalanläggningar osannolik. Vi anse således den föreslagna Gråda kanalen icke vara af den vigt, att den af staten bör, äfven icke samfäldt med ett bolag bekostas. Men innan vi alldeles öfvergå ifrån denna till öfriga kanalanläggningar, som ställas i fråga uti StatsUtskottets utlåtande, torde en blick böra kastas på en vigtig angelägenhet, som i BondeStåndet blifvit uppfattad, men ej ledt till någon Riksens Ständers åtgärd. Denna är möjligheten, att genom större aftappningsföretag kunna inkräkta bördig jord åt åkerbruk oeh boskapsskötsel, hvarigenom landets produktiva krafter otroligt skulle kunna ökas, klimatet mildras och dels utrymme för skogsplanteringar vinnas i en del orter, der skogsbristen allt mer blir hotande, äfvensom möjligen ökad tillgång för brännmaterial vinnas, genom torfmossor o. s. v. Denna angelägenhet synes vara af en vigt för fosterlandets framtid, som förtjenade en stor uppmärksamhet; men hvarje försök i sådan väg, måste, för att lyckas, utgå ifrån en allmän plan, grundad på noga utredning af lämpligaste sättet att utföra den. Att dertill fordras en systematisk aftappning af vissa högt belägne sjöar och kärr, är emedlertid tydligt; och då kanalanläggningarne åter jus t ifrån dessa vanligen påräkna deras vattentillgång kan man lätt genom ett obetänksamt påskyndande af mindre kanal-anläggningar, för minga orter hindra framgången af de odlings-företag, som skulle återbetala sig vida hastigare och i en ofantligt större skala. Vi kunne icke fatta annat, än att, om ett sådant företag kanske inom några få år återger både ränta och kapital, och deremot ett kanal-företag, för motsvarande summa, hvarken återger kapital eller ränta, så är det en i alla afseenden dålig kalkyl, att föredraga detta sednare. Häri ligger en ökad anledning, att i närvarande ögonblick fästa uppmärksamheten på en nödig försigtighet, att ej alltför blindt inkasta sig i kanalbyggnaderna, innan möjligheten af stora aftappningsföretag och deraf följande vidsträckta odlingar kunnat utredas. Redan 4823, om Vi rätt minnas, fästade Rikets Ständer, i sammanhang med strömrensningarne, Regeringens uppmärksamhet på behofvet af en omfattande plan för aftappningsoch odlingsföretag: åtminstone tillstyrktes en sådan åtgärd af dåvarande StatsUtskott; vch en nitisk regering synes icke kunna lemna en sådan stor angelägenhet utan medverkan. . Hvad serskildt beträffar de tillstyrkta anslagen till Slussbyggnad vid Forsshaga och Dejefors, lä: ra, efter första planens uppgörande för denna kommunikation; så ofantliga skogstrakter och malmtillgångar blifvit öfverflyttade från allmoges och andre enskilde personers händer till boiag och T;ke. enskilde Personer att det egentligen