Aftonbladet – 15 mars 1841, sida 2

ITUala vavUsnap al AVIDPITLICTAlIUCL al I CSTIVIVLUV åden, för hvad till beväringsmanskapet uttagits, I edan sista Riksdag. Il Det torde kunna antagas vara tillräckligt, om I således här utföres anslag: till ridoch anspannspersedlar för f rtilleriet. . ss so ss ss ss . . . 24,000: till beklädnad m. m. för 300 man i skad beväring . . . . . . . 30,000: Att till gevärs-fabrikationen anslå några beydliga summor, under en tid, då förbättringar densamma öfverallt göras, och vår styrelse innu icke afgjort, hvilket system som bör antagas (t. ex. slagkruts-gevär eller vanlig antändning), är påtagligen otjenligt. Det synes således vara vida lämpligare, att inskränka anslaget till hvad som är oundvikligt, för att honorera de möjligen ännn gällande kontrakter med faktorierna; men då medel dertill af ålder varit inberäknade i Krigskollegii ordinarie anslag, synes Rikets Ständer endast böra anslå en summa, för den händelse, att Regeringen skulle anse nödigt antaga den förändring med gevären, som i flera stater redan blifvit ansedd fördelaktig, nämligen för: slagkruts-antändning, hvartill synes vara nog att årligen gifva 30,000 Rdr, eller för Ar. oo ss so so so so vo vo . . 420,000: I frågan om befästning af Waxholm, har Borgare-. ståndet redan fattat ett beslut, som der blifvit ganska väl motiveradt. De lägre verken kunna bringas till stånd med jemförelsevis ganska ringa summor. Det synes vara alldeles falskt, att ändra Waxholms primitiva bestämmelse, att hufvudsakligen blott hindra en fiendtlig flottas framseglande till: hufvudstaden. Allt hvad som göres, för att åt! fästningen gifva styrka att uthålla en belägring, är ej af gagn för svenska nationen, som aldrig skall tillåta en fiende, att under en längre tid förblifva vid mynningan af den vigtiga Mälarebassängen, utan säkert uppmana alla krafter, att: der besegra honom. Dessa uppoffringar på Wax-. holms förstärkande till eget försvar, blefve deremot snarare af våda för oss, och till nytta för. fienden; ty denna, från landsidan dominerade fästnings intagande, skall sätta honom i stånd, att bindra i samma mån återtagandet, och detta skall försvåra vår skärgårdsflottas samverkan med landtar-! måen. Med ett ord: lika nyttigt Waxholm kan vara, för att aflböja en öfverrumpling från sjösidan, och nog starkt att försvara sig mot en coup de. main, lika farligt blir det i fiendens hand, om man sätter det i stånd, att uthålla en långvarig belägring. Anslaget dertill behöfver således ej blifva mera än 30,000 Rdr årligen, eller 200,000. Till Carlsborgs befästning torde vara nödtvunget, alt nu anslås de föreslagna 200,000, emedan pionierkorpsens underhåll deri ingår; men R. St. borde dervid, som vi tro, göra till föremål för regeringens uppmärksamhet, att denna korps borde efterhand förminskas, så att besparing 1 anslaget kunde uppstå; äfvensom det lämpligen kunde förklaras, att ytterligare anslag till Carlsborgs befästande anses af R. St. icke nödigt, utan de helire anhöllo, att K. M. täcktes nu låta fästningsarbetena utföras på elt sätt, att denna lokal befunnes tillsluten och skyddande för förråderne och magasinerne, men att i öfrigt med fästningsverkens komplettering kunde anstå, och endast omsorgsfullt underhållas, hvad som redan blifvit dervid åtgjordt. Här utföras alltså årvligen i 4 år 30,000 . . . . . . . 200,000. Befästningar vid Carlsten och Carlskrona. Torde af det skäl, att arbetskompagnierna härmed underhållas, böra bifallas, enligt med StatsUtskottets förslag; men Rikets St. synas böra fästa K. M. uppmärksamhet på nödvändigheten, attså anordna dessa arbeten, alt de nu ansiagna mede blifva tillräckliga; att arbetskompagniernas personal efter hand minskas; samt att sedan blott underhållet af befästningarne må ifrågakomma . . . -. 1460,000. De anslag, som sålunda för denna del synas böra beviljas, äro blott . . . . Rdr 734,000. För försvarsverket till sjös. Då Utskottet inräknat lotsoch båkafgifterna ibland statsinkomsterna, och det nyttiga anslaget till båkar och fyrar synes således i extra statsregleringen böra ingå, samt då anskaffandet af bombkanoner torde få anses behöfligt, äfvensom inventering af ekvirkesförrådet är nödigt, om någonsin kontroll skall kunna vinnas, lärer på dessa anslag ingen inskränkning kunna ske. Dockbyggnaden är af vigt, för att i framtiden kunna förvara de fregatter och upptimrade ångfartyg, som synas böra utgöra vårt hufvudsakliga anfallsmedel till sjös, äfvensom de skärgårdsfartyg, som säkert blifva vårt bästa och allmännaste försvar. På detta anslag torde således ingen inskränkning kunna ske; men deremot synas R. St. böra begära, att de vid Carlskrona befästningar ej behöfliga medel, samt arbetsmanskap, äfven måtte till dockbyggnaden användas. Anslaget utföres alltså, efter Utskottets förslag med inalles . . . Rdr 541,535: 46, Angående den nya Styrelsen öfver allmänna arbeten, hafva vi redan yttrat oss i Aftonbladet sistl. Lördag, hvarföre vi här förbigå denna del af Utskottets Utlåtande, och öfvergå direkte till anslagen för: Vvattenkommunikationer. Att dessa föremål i allmänhet kunna vara af vigt och för vissa fall påkalla Statens mellankomst, der fördelarne äro så gilna, att en större del af hefolkningen, hvilken icke med kan;ital-— —