— Ett förfärligt straff. Fransyska tidningar berätta nedanstående händelse, som skall hafva tilldragit sig i S:t Jean dAcre. Mot slutet af år 1839 inställde sig en ung, skön man, som kallade sig Luigi Palestrino, och uppgaf sig vara född i Venedig, i S:t Jean dAcre hos en rik köpman Ben Raiffa, och sökte blifva anställd hos honom. Den gamle Syriern upptog Europgen såsom sin bokhållare, och blef snart rätt belåten med honom, emedan han var flitig och en serdeles vän af ordning. Men en dag infann sig i den kristnes rum en ung qvinna af himmelsk skönhet. Flamina — detta var hennes namn — berättade honom, att hon i harem blifvit öfverhopad med stryk, visade, till bekräftelse härpå, sina skuldror, på hvilka märken efter det använda instrumentet vero synliga, och gjorde honom tillika underrättad derom, att Ben Raiffa lät tukta alla sina femtio slafvinnor på samma sätt, och att de voro sinnade att öfverlemna sig åt-len, som ville befria dem från deras grymma herre. Luigi blef likasom förtrollad af slafvinnans retande behag, och lofvade alt hämnas oförrätten på de sköna. Följande dagen mördade han verkligen sin välgörare. Derpå begaf han sig till harem, der de sköna qvinnorna omringade honom, och täflade om att vinna hans kärlek. En tid förglömde han på detta stt sin förbrytelse och det straff, som derför väntade honom, men snart började han att tänka på sitt förestående öde, och slafvinnorna i barem voro, jemte honom, sysselsatta med att uppfinna ett medel till hans räddning. Slutligen utbrast Flamina: det finnes en lag, enligt hvilken en förbrytare får bibehålla sitt lif, om en döende på sotsängen anropar en Pascha om nåd för honom. De andra kände också till samma författning. Flamina förevisade derpå ett hastigt utkastadt förslag till en nådansökning, och, innan man kunde förhindra det, stötte hon, af kärlek till den kristne, dolken i sitt hjerta. Imedlertid hade mordet blifvit bekant af ryktet. Luigi blef fängslad och, till följe af benådnings-ansökningen, dömd att hela sitt lif igenem uppehålla sig i en håla af berget Carmel, och bära på sin rygg sitt offers, Ben Raiffas, döda kroppDomen gick i verkställighet den 3 Juli. — Då S:t Jean dAcre för några veckor sedan föll i Österrikarnes och Engelsmännens händer, fann man den olycklige Luigi Pelestrino, med den förruttnade kroppen på ryggen, bland flere andra fångar i Carmels bergshålor och gaf honom friheten. Han hade på denna korta tid blifvit mager, blek och sjuklig, och var nu mera blott en skugga af hvad han förut varit. Han begrät den sköna Flamina, som dödat sig, för att rädda hans lif, och återvände, med förkrossadt hjerta, på ett Engelskt skepp tillbaka till Venedig. Schackparti. GÖTHEBORG. STOCKHROLM. Hvitt. Svart. 0. Torn FA — E4. Dame E2 — D 53. Rättelse: I gårdagsbladet, 4:a sidan, 3:e spalien, 9 raden, står: Kammarkollegium, läs: Komimersollegium.