Aftonbladet – 11 mars 1841, sida 2

NÅGRA HUFVUDVILKOR FÖR ETT ALLMÄNNARE VÄLSTÅND. I en föregående artikel om pauperismen halva vi sökt visa absurditeten deri, att med Biskop Agardh antaga civilisationen såsom pauperismens egentliga orsak, och således lägga de hemskaste moln öfver menskligheten samt sätta ett oundvikligt och hårdt öde till mål för dess alla, äfven gladaste sträfvanden. Vi tro oss ej vidare behöfva påpeka det förfärliga i den föreställningen, att civilisationen, för hvilken vi tacka Gud såsom för den största välgerning och den säkra ledningen till en fullkomlig lycka, endast skulle vara en skön snara och det äpple, som skulle reta vår lystnad, för att endast bana vägen till ett bestämdt och oåterkalleligt slafveri för den stora massan, och allt mer göra den uteslutande beroende af statens förmåga att bekosta kanalgräfningar, som icke gilva igen fjerdedelen af den vanliga räntan på ett användt kapital, medan alla öfrige arbetande skulle för en så förvänd statshushållning beskagtas allt hårdare. Vi taga oss endast friheten uppmana Hr Biskopen, att han, såsom prest, folkl och en inflytelserik notabilitet i vårt kära fädernesland, måtte nogare betänka sig, innan han utkastar flera dylika tröstlösa satser bland ett folk hvaraf mången hvarken har tid eller sjelfförtroende nog, att närmare pröfva sina Biskopars visdom. Och om vi vågat brännmärka den farliga syftningen, i afseende på de regeringsåtgärder, hvartill han från de falska premisserna ledt sig, så har det skett derföre, att dylika slutföljder så ofta presenteras och i verkligheten så flitigt följas, att vi just bäfva för det ordet faderlighet, som detta system med ,stående stilar tryckt och omtryckt på sin åldriga panna. — ! motsats härtill, cch uppmanade af en varm ör vertygelse, driste vi nu frambålla några delar a ett annat system, hvilande på andra grundsat. ser. Det är några af de hufvudsakligaste vilko. ren för ett allmännare välstånd, hvilka förutsätta just motsatsen af förmynderskap, och som visa till det minsta löjligheten af faderssträngheten mot dem, som sjelfva hvar i sin stad länge varit fäder. RBandelsfrihet och Näringsfrihet äro sådana vilkor, som, till trots af de hätska motståndare de funnit i alla länder och i alla tider, om de sökt göra sig gällande, dock alltid i verkligheter bevisat sin ofelbarhet, liksom de för ett full komligen opartiskt omdöme alltid måste framst: såsom menniskans naturligaste rättigheter, nä hon utan sitt eget förvållande af Försynen blif vit väckt till lif i den fria naturen. Vi börja med att betrakta handelsfriheten hvad hon är och hvad hon verkår, Hon va