Aftonbladet – 9 mars 1841, sida 1

strars oredliga förfarande blifvit tillskyndade. Ty då de kontrasignerat en dylik transaktion till låns upp-. I tagande, för Sveriges Konungs och rikes räkning uItan dess Ständers medgifvande, hafva de, så länge 1:76 och 38 S. R. F. qvarstå, handlat såsom den der Jjupptager lån i annans namn utan hans tillstånd. Sä länge förstnämnde . gvarstår uti grundlagen, läirer det falla af sig sjelf, att en sådan skuld kan lika litet för Korungens ech rikets anses, som, så änge allmänna tagen -.medgifver, att å annans namn och räkning utan hans tillstånd göra skuld, det kan blifva hans skyldighet att skulder gälda, i hvars namn, men utan hvars minne och vettskap densam-:. ma blifvit gjord. Man har velat påstå, att då ministrarne redan blifvit till ansvar ställda derför, att genom deras för-vållande 76 8 R. F blifvit öfverträdd och riket utan Riksens Ständers samtycke belastadt med gäld, vore det Riksens Ständers skyldighet, att sig denna göld åtaga och af rikets medel betala. Ministrarne-hafva icke blifvit ställda till ansvar defröre alt riket genom deras förvållande blifvit ibelastadt med gäld, ty detta är omöjligt; icke derföre att genom deras förvållande 76 8. BR. F. blifvit öfverträdd, ty grundlagen kan uti detta fall öfverträdas; utan för deras öfverträdelse af.9 och 38 S. BR. F. ech deras försök att .på så sätt möjligtvis eludera 76 . ar samma grundlag. åf hvad slags fosterlandsköasla de ledas och hvad de åsyfta, hvilka påstå ausvar böra utkräfvas af ministrarne, men skuldem af riket gäldas, inserjag: icke.; nog känna de, att den ena af dessa ministrar; har döden :befriat från amsvar, den amdre har, åt-: mianstone om-skulden ej tillkommit under hans tid, icke något moreliskt ansvar för sjelfva don falska; och laglösa transaktionen, för de lån och skulder: man gjert i :Kabinettskassams namn; hans fel är? endast dessa oxedors och-elagligheters fördöljande, jech att han aan Rikets Stäinders samtycke och medgifvande användt statens medel till afbetalning af skulder, hvilka icke äro statens, icke af dess I folkonrbud blifvit för sådene erkändes Felaren fäste ön en gång uppmärksamheten derpå, att ministrarne icke mer egtupptaga tån: Rikets eler nägon af dess kassore namn, än någon enskild person kan i anMans -Hamn apptaga län:astan hams medgifvande :elker .utans haas tillstånd göra skuld på hars räkning, semt av staten ej mer vere förbumden att betala ett af Regeringen utan Ständernas samtycke -uppjtaget:lån, än. den enskilde, hvars namr till låns jupptagande eller skulds görande falskeligen blifvit Ibagagnedt. -Det är, fortfor talarer, lika erimligt, att silja I påstå, att ehuru Svenska folket åt ingen delegerat makt, alt:i dess naämn,-vtaån dess ombud, FBiksens iStänders -samtycke, göra lån eler skuld, vore det Jikväl dess -ekyldighet att betala nu ifrågavarande Kabinettskassas skuld, emedan Ministrarne för sitt försök att påbörda Riket den blifvit ställda till ansvar, dika orimligt, säger jag, är detta, som det vore orimligt af en.domare, att, sedan han först fällt någon till ansvar derföre, at han upptagit lån i anners namn utan dennes tillständ., han dock älade .konom, i hvars namn lånet, ehuru utan hans tillstånd och vetskap, blifvit upptaget, skyldighet att betala det, emedan den anare redan för sitt brett blifvit.strafftad. Denna sedmare, sade talaren, får betala, och på lika sätt kommer betalningsskyddigheten för den .sä kallade Svenska Kabinettskassans skuld, att drabba de Ministrar, hvilka gjort densamma; kunna de den icke gälda, må det gå dem såsem Konungen påcCorsika; äro de döde, få ae, som dem betrodt innan de tagit känuedem om Sveriges grundlagar, göra sin talan gällande vid den stora verldsproklaman efter tidens slut. — Men eu straff i stiden skola de dock, icke undgå, det: au efterverlden skall fålla dem dom, aatw den Minister, under hvilkens tid den så kallade Kabinettskassans skuld blifvit gjord, har bedragit både sin Konung och dem., hos hvilka han uppnegocierat medelx. Denne derigenom, att han äcke upplyst honom derom, att ham såsom Sveriges Konung icke kundejl göra lån eler skuld utan dess stänrders samtycke; något, hvilket han såsom Minister bäde kände och! borde känna. Dessa derigenom, att han hos dem gjort lån på en kredit, hvilken han ingen rätt hade att begagna. Jag beklagar både den och ue bedragne; hans olycka var, att ban bibehöll den gamla jsurdegen, öfverlefvonna af Sveriges olveksgenier, tiensteandar från den samvetslösa oduglighetens tider, ännu så menlösa i minne. Jag Kan icke mera äR säga: adet var olyckligt!s. Efterverlden skall icke derföre säga, catt vi velat pungslå Svenska folket. Talaren reserverade sig här änyvo mot det påståendet, at skulder skulle komma att drabba Svenska folket. aMan torde kanske framkasta: Det är visserligen k sannt, denna skuld har blifvit gjord utan Ständer-!r nas vetskap och samtycke, den är således på grund lt al 76 S. RB. F. icke rikets, och Rikets Ständer hafva derför ingen juridisk skyldighet, att erkänna is den såsom sådan; men ie skulle äfventyra rikets k kredit, förbise dess värdighet, trygghet och säkerhet, ph om de icke nu samtyckte dertill, att riket med dend na gäld beiastades och anordnade anedel till dess betalande; ech ett sådant förfarande vore icke grundlagsstridigt,. Det medgifves; Rikets Ständer kunna, om de finga det billigt och rätt, om de finna det förenligt med sina medborgares nytta vch väl, om de fiuna dessa lån använde, denna skuld gjordit, för rikets bästa, om de finna dess framtida kredit, je dess trygghet och säkerhet så fordra, nu samtycka, a att denna under Kabinettskassans namn gjorda skuld ih öfvertages såsom Rikets; men aldrig hafva de någon iy ovilkorlig skyldighet dertill, seh om de skulle enikp sådan skyldighet erkänna, hafra de bäda öfverträdt ib Rikets grundlagar derigenom och på samma gång Is tagit initiativet tilll beträdandet af en bana, somiy kan föra till Rikets undergång, io Skälen, hvarföre jag, för min del, afstyrker Rikip sens Ständer, att samtycka dertill, att riket belastas lu med den skuld, som Styrelsen, under Kabinetiskas-s! sans namn gjort, äre följande: Jag tror rikets välth fordra motsatsen af detta sednare, eller fordra attiJi Rikets Stävder icke lemna sitt samtycke devtill,. ati vV denna skuld, små belasta riket. Man har anfört, )fö att, om denna skuld icke erkännes, vore viketsiri kredit förstörd, dess trygghet och säkerhet satta på lu spel. Förhållandet är icke så; 76 8:s Noga efterIa: ca