Aftonbladet – 6 mars 1841, sida 3

REKRYTERINGARNE I RYSSLAND. Det finnes väl knappast någon nation, i hvilkens karakter så många motsägelser och ytterligheter uppenbara sig, som i Ryssens. Skenbart enkel och slät i umgänget, utan ceremonier och omständlighet i sällskapslifvet, vidhåller han, mer än någon annan, ett punktligt uppfyllande af föreskrifna former. Full af söta och smickrande smekord till sina älsklingar, är han likväl underkastad utbrotten af den häftigast uppsvallande vrede. Tålige och efterlåtne i religlösa tros-saker, hålla Ryssarne fast vid gammai tro och bibehålla en ceremoniel förbannelse öfver alla kättare, som icke förekommer i någon annan kyrka. Lätt fördragande hunger och nöd och hjelpande sig utan klagan fram med det aldra nödtorftigaste, älska de likväl, mer än någon annan stat, dryckenskapen och öfverdrifven lyx. eCest les pays ou les extremes ne se touchent jamais,, yttrade om Ryssland en qvick Polack, och han synes dermed hafva sanningsenligt uttryckt, att emedan här det aldrig kommer till någon sammansmältning af motsatser, kan den gyllene medelvägen aldrig komma att beträdas. Vi vilja ieke nu söka lösa frågan om den ryska nationalkarakterens beskaffenhet i öfrigt, utan skole endast här hålla oss till en annan, lika så märkvärdig dubbelhet i Ryssarnes vwäsende, som den vi redan anmärkt, och som framträder genom den synbara motsägelsen i hela statsmachinens krigiska författning och folkets fredliga stämning. Ryssland, såsom stat betraktad, är den mest militäriska statsbyggnad i hela Europa, och likväl synes dess folk vara det mest fredliga i hela verlden. Det finns på alla de 350,000 geografiska qvadratmil, som lyda under ryska spiran, icke ett tunnland jord, som ej blifvit eröfradt med piken eller bössan. Andra länder hafva genom